Still the same

När ska mina axlar sluta göra ont? När ska jag börja andas normalt? När ska jag slippa oroa mig?

Jag får ta mig tusan ta tag i sjukgymnastiken på allvar nu! Men problemet är att efter att ha tagit ut axlarna en kväll är jag öm i två dagar efter. Då är man inte jättesugen på ännu mer. Och de är så stela! Skuldrorna känns som två klumpar. Och ändå fick jag igår massage av min underbara pojkvän. Och även om det känns stela och tunga är jag rädd att de ska hoppa ur plats varje träning...
Jag kan inte fatta att jag tyckte det var kul och häftigt att mina axlar är överrörliga!

Imon ska jag till logopeden och se om det kan vara det där Vocal Chord Disfunction som sätter min andning i gungning. Efter att ha hållit på att kolla upp det här i snart et halvår vore det skönt att snart få reda på vad det är. Dessutom har smarta jag tappat bort astmamedicinen. Känns inte super... På fotbollen är det ju oftast som jag fått anfallen och där är det alltid någon annan som har. Men de anfallen som skämmer mig, det är de som kommer när jag är ensam och hostar. Då får jag panik...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0