Röntgen såg bra ut så det var dags att byta gipset mot en ortos och påbörja rehab.

Det var så otroligt skönt att äntligen (!) bli av med gipset, men det var inte kul att upptäcka vilket skick armbågen är i.

Två veckor senare är jag fortfarande öm, svullen och kan varken böja eller sträcka i närheten av fullt.

Hej hej lång och jobbig rehab...

Men det är i alla fall ett steg i rätt riktning!

1. Handleden är fri!

Jag kan plötsligt göra mycket mer i vardagen själv, t.ex. skära upp min egen mat och äta med både kniv och gaffel så jag slipper känna mig som en barnunge.

Ännu viktigare är att det innebär att jag kan skriva! Med tanke på att skolan börjar på måndag och vi har tenta efter vecka 2,3 och 4 (mördarterminen) så skulle gipset varit till stora problem.

2. Den går att ta av! 

Armen blir osäker och jag ska inte gå runt utan den, men den går att ta av tillfälligt för att t.ex. duscha. Hår i Göteborg har jag ju ingen annan som kan tvätta håret på mig så jag hade tur med tajmingen.

Dessutom innebär det att jag kan ta av ortosen, sätta på mig en tröja och sedan ha ortosen över. Också ett plus med tanke på att det inte är högsommar längre.