Innan jag skadade höften lyckades jag norpa en plats på en extrainlagd gympaträning i liten grupp med den tränare i föreningen som verkligen är gymnast.

Höftskadan kom ju sedan men jag tänkte i alla fall åka upp och försöka lite grann. 

 

OM jag är glad att jag gjorde det! 

Under min "riktiga" gympatid lyckades jag endast två enskilda gånger få till Rondat Flickis Salto (svenska= hjulning till två ben, bakåthandvolt och bakåtvolt i en serie), och det ytterst knappt och för fem år sedan.

Idag när tränaren bad mig köra så tänkte jag att det var nu eller aldrig- och bara gjorde det!

Gång på gång, så att det kändes helt naturligt att den sista salton (bakåtvolten) skulle komma där.

Det var något jag alltid strävade efter i gymnastiken och när jag la av för 4,5 år sedan trodde jag att det skulle förbli ett mål jag endast snuddat vid.

Känslan av att nu klara det är helt amazing! 

 

Sen gjorde vi en massa andra kul stunt och tricks med de minsta (och superviga) tjejerna, som vi i princip kan lyfta en och en.

Efter allt kämpande med min höft den senaste månaden så var denna träningen guld värd, även om den kanske innebär lite extra smärta imon.