WICKED on BROADWAY

Inför vår familjeresa till London hösten 2012 så googlade jag runt lite och föreslog att vi skulle se Wicked, som verkade rolig att se och hade strålande recensioner sedan flera år tillbaka, men min kära lillasyster var helt fast vid att vi skulle se The Bodyguard och det slutade med att jag fick ge mig. The Bodyguard var inte mer än okej och allt eftersom tiden gick och jag blev ett allt större fan av Wicked så har det svidit av tanken att jag var så nära att se den på West End.

Därför kände jag nu att jag bannemig skulle se den, oavsett om de andra följde med eller inte! Haha. 
När jag väl kommit fram till den känslan så var det rätt härligt ändå, typ "Wow, jag känner att jag verkligen vill detta!".
Eftersom Wicked tillhör de lite dyrare musikalerna på Broadway så kände de andra att de ville avvakta med biljettköp tills en bit in på resan så de visste hur mycket pengar de hade kvar och när de en vecka innan beslutade att de ville boka Wicked så var tyvärr alla biljetter i de billigare sektionerna slutsålda. Jag förstår absolut att de inte ville lägga över tusen spänn på en musikal så jag bestämde mig för att unna mig det och gå själv. Och eftersom jag bara hade min egen ekonomi att ta hänsyn till så kunde jag även unna mig en biljett med riktigt bra plats, hehe.

Jag hade dock inte full koll på att min bra biljett var så oerhört bra att jag satt i mitten av fjärde (!) raden! Hihi...
Visst hade man absolut sett fullt ok längre bak också, men nu var jag så nära att jag såg varje ansiktsuttryck och detalj i skådespeleriet. 

Jag var så oerhört taggad att jag var rädd att föreställningen inte skulle kunna leva upp till mina förväntningar...
Dessutom hade jag hört alla låtar och sett massa klipp med orginalcasten (bland annat välkända Kristin Chenoweth och Idina Menzel) och var rädd att framför allt Glinda och Elphaba skulle vara en besvikelse.
MEN både hela musikalen och specifikt huvudrollerna var helt otroligt fantastiska!!! 
Skådespeleriet från de båda var fenomenalt och båda hade pipor av världsklass, även om Elphaba/Rachel Tucker hade ytterligare något extra.
Det var väldigt häftigt att äntligen få höra låtarna jag kunde utantill live och att även för första gången få reda på handlingen som flätar samman låtarna. Då föll ju verkligen allt på plats.

Nej, detta var något av en "dream come true" upplevelse för mig och lämnade en high on life-känsla som jag fortfarande känner när jag skriver detta flera dagar senare! 
Jag är oerhört glad över att jag faktiskt såg till att gå på den själv och jag vill absolut se den igen! I London kanske?


En Elphaba-grön apple slushie i Wickedkopp och en karta över Oz som ridå.
Beskrivande bild, haha! 

PUSS

Kommentarer
Postat av: Mamma

Så roligt att du fick se den! 💖👍🏻😃

2016-06-01 @ 06:42:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0