Coming to an end

Då går sportlovet mot sitt slut.
Det har väl inte direkt gått som jag hade tänkt mig.
Jag hade massor kul planerat och skulle ha fullt upp.

Istället blev det många tårar, dagar i min säng framför Grey's och inte gjort hälften av vad som behövdes. En skitvecka rent ut sagt!
Men jag är ändå glad att detta hände på ett lov, då det finns tid och utrymme för att bara ligga hemma och vara ledsen- för det måste man få i såna här lägen.

Sen är det inte bara dåliga saker detta har medfört antar jag. Jag har ännu en gång fått bevisat för mig vilken älskvärd och underbar grupp vänner jag har runt mig- guld har ni varit!
Dessvärre kan ni inte läka mina sår helt, hur underbara ni än är. Det kan bara tiden göra.

PUSS


Kommentarer
Postat av: mormor

Så förståndigt du tänker. Jag är också glad att Du har alla Dina goda vänner. Dom är som Du skriver GULD värda i8 alla sammanhang. KRAM

2012-02-27 @ 10:49:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0