På nyårsaftons kväll började jag och Alice på resturangen Creperiet, som var lite annorlunda, supermysig och hade jättegod mat!
Sedan mellanlandade vi en stund i lägenheten (därav bomben av filterbilder, haha) innan Eve och Ida var färdiga på sina nyårsmiddagar och det bar av till en rolig hemmafest med en massa folk som de kände.
De skulle jobba igen ute i skidbacken 8.45, så vi stannade inte så länge efter tolvslaget, men det var ett väldigt trevligt avslut på 2017 och start på 2018.
Jag fick vänta två dagar med min nyårskyss, så det fick bli provisoriskt snapchatfilter och telefonsamtal till Simon under tiden, haha.
Här kommer ett litet inlägg och ett gäng bilder allmänt om Åre. Åreskutan och nyår förtjänar egna inlägg, som kommer lite senare.
Jag och Alice begav oss från Falkenberg klockan 16.30 den 27e december och var framme i Åre 7.20 den 28e, efter två stopp och sittplats hela natten. Inte optimalt, men det funkade. Resan hem, utan byte i Stockholm och med sovkupé var ju dock betydligt
skönare!
I centrala Åre by bodde vi på en bäddsoffa hos Eve och hennes roommate Ida. Smidigt, och väldigt trevligt att spendera tid med dem!
Vi åkte skidor i 5 dagar och jag var ju på förhand lite skraj inför att åka igen nu när bokstavligen talat halva mitt liv passerat sedan förra gången, men det gick faktiskt förbluffande bra!
Resan överlag får ett stort plus och var över förväntan!
Jag visste ju inte vad jag skulle tycka om skidåkningen, kylan (inte min grej), om jag skulle skada mig osv, men det var väldigt kul, oerhört fint (!!!!) och så skönt att få komma iväg lite.
Jag fryser ju liksom nu när jag sitter i fikarummet på jobbet. Så lättfrusna personer hör inte hemma i Norrland, haha.
Då var det dags för den traditionsenliga sammanfattningen av året som gått.
Vi kan dela upp livet i lite olika områden, men allt som allt går 2017 in på min topplista över år, hittills. En riktigt fantastiskt år med både intressant vardag och flera stora händelser.
Resa
Året mer eller mindre påbörjades och avslutas på resande fot. Första helgen i januari var jag och mamma i London och nu avslutar jag och Alice året i Åre. Inga jätteresor kanske, men definitivt mer än bara något. Det är uppiggande och spännande att komma iväg!
Plus för London går till musikalerna Wicked och Lion King (föga förvånande, hehe) och hittills i Åre går pluset till känslan av att åka skidor efter 12 år!
Plugg - Jobb - Boende
På denna front hände det stora saker detta året!
Jag inledde året som sista terminens student på fysioterapeutprogrammet på Sahlgrenska Akademin, som är en del av Göteborgs Universitet. Det var den mest självständiga praktiken, som främst bestod av praktik (Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus var platsen jag drömt om sedan pluggstart och jag blev inte besviken!) och kandidatuppsatsen (där jag och Kristin undersökte vad fysioterapeuter kan bidra med på Ungdomsmottagningen).
Tiden på FT-programmet har varit fantastisk- både ämnesmässigt, klasskamratmässigt och lärarmässigt!
Då bodde jag i Johanneberg i centrala Göteborg och trivdes oerhört bra där. Jag hade inga planer på att lämna Göteborg, utan sökte främst jobb i den staden och var även redo att pendla en bit.
Jobbmässigt gick det ganska bra och jag stod med ett erbjudande i Göteborg, ett i Borås och ett i Falkenberg. Jobbet på Strandhälsan i Falkenberg kändes roligast just nu och när jag väl övervägde för- och nackdelar ändrade jag plötsligt inställning och var redo att flytta hemåt.
Jag bodde hemma hos päronen under sommaren och lyckades därefter få en så oerhört bra och fin lägenhet inne i Gamla Stan- ett stenkast från jobbet! Efter att ha flyttat 11 gånger på fyra år (!!!) och bott både väldigt litet och med folk jag inte kommit så bra överens med så känns det så skönt att äntligen ha ett boende som jag är riktigt nöjd med!
Jobbmässigt så trivs jag superbra på Strandhälsan- med varierande arbetsuppgifter och riktiga toppenkollegor!
Tempot är högre än på de flesta ställen, vilket kan kännas av, men man har lyckats anpassa sig och fördelarna väger helt klart över!
Fritid
Jag kan fortfarande inte - och kommer troligen inte kunna - köra gymnastik på den nivå som krävs för att tävla på hög nivå i cheerleading, vilket fortsatt är en sorg för mig, men det har ändå varit ett spännande år.
Jag hade en grym dansvår på Dansforum i Göteborg, där jag efter en termin tillbaka i danssalen vågade mig upp till nivån Mellan/Avancerad. Det var köttigt och komplicerat, men ack så kul!
Våren innefattade även att jag var Sh’Bam-instruktör på underbara Fysiken, och sist men inte minst så hade mitt älskade första cheerlag Kittycats en så oerhört bra termin!
Till hösten fick jag ett nytt lag, Twinklecats, och jag visste inte om jag skulle kunna fatta lika starkt tycke för ett nytt lag igen- men det gick och jag är helt fast!
Jag började även dansa street för min gamla gymnastiklärare Madde (som var den som fick mig intresserad av dans när jag var 14-15) och så upptäckte jag trampolin som fritidsaktivitet på FreeMovr i Halmstad. Härligt folk och så viktigt att ha något där man känner att man kan pusha sig själv och utvecklas!
Välmående
Inga turer till akuten 2017- booyeah!
Peppar peppar, men året har varit ovanligt skadefritt. Mot slutet åkte jag på en vurpa med cykeln, bihåleinflammation och strax innan dess en halvläskig landning på trampolin med nacksymtom, men för att vara mig är det ändå väldigt bra betyg.
Och ser man till stress och press tycker jag det har gått bättre än tidigare på den fronten också, även om den är svår att undvika helt när man alltid varit något av en "prestationsprinsessa".
Kärlek
Året började med att bli "dumpad", eller vad man nu bli när man dejtat 2-3 månader- men det sved rejält.
Sedan stod det frivilligt still ett tag och i augusti började jag skriva med en kille som jag till slut vågade mig ut på dejt med i oktober. Det klickade rejält direkt och jag avslutar året med starkare känslor än jag någonsin haft för någon förut. Helt underbart och fantastiskt. Där ska det bli extra spännande att se hur 2018 utvecklas!
Så, det där var min "lilla" sammanfattning av ett riktigt bra år.
En bildbomb kommer senare idag, och nu ska vi skynda ut i backen.
Det där med min förmåga att skjuta upp de inlägg jag vill lägga extra krut på och så blir det istället att de inte blir av... Just de som jag allra helst vill skriva!
Sista dagen i London i januari stod musikalen Lion King på schemat. Tanken var egentligen att se Les Miserables men jag väntade ut de biljetterna för länge och var chockad över att upptäcka att det faktiskt blivit billigare att gå på ökända Lion King! Men men, den har ändå länge stått på min lista så det bytet gjorde jag så gärna så. Jag vet nämligen inte om det finns någon musikal som är så omtalad och upphypad som den.
Listan över musikaler i London lyder:
1. Lion King
2. Phantom of the Opera
3. Wicked
Och med Les Mis på en hedersam 5e eller 6e-plats, om jag minns rätt.
Jag ligger ju rätt bra till med topplistan då, hihi.
Okej, så Dagen D. Taggad men också lite nervös. När saker är så fruktansvärt hypade är risken stor att verkligheten inte kan leva upp till förväntningarna.
Men alltså, bara W-O-W!!!!
Helt spektakulärt!
Jag tror inte man kan föreställa sig hur de ska få riktigt liv på livescenen i varken djuren eller omgivningarna, men på helt otroligt sätt hade de ordnat med dräkterna, klippor, vatten, färger, ljus- och så såklart fantastisk sång, dans och skådespeleri. Om ni inte tycker det spoilar överraskningen, se gärna klippet nedan, som förhoppningsvis med rättvisa kan ge er en liten inblick i vad jag pratar om.
Ja, ni kan nog gissa min rekommendation kring denna musikal- SE DEN!
Eftersom detta var min tredje gång och mammas femte i den brittiska huvudstaden så kände vi inget måste gällande turistande och sightsing, vilket var skönt, men lite grann klämde vi in ändå.
Den stora attraktion som tillkommit efter vårt senaste besök var Sky Garden- en utsiktsplats/trädgård på 35-37e våning med bar, resturang och fantastisk utsikt! Det var fritt för allmänheten att besöka men det var svårt att få tag i biljetter med halvkort varsel, så vi bokade bord på restaurangen på 36e våning för att garanteras plats. Wow vad fint det var alltså!
Sedan blev det också lite allmänt turistande och fotograferande lördag kväll och söndag förmiddag. Big Ben, London Eye, Trafalagar Square och Buckingham Palace, där det var någon fancy marcherande parad med hästar och orkester- typiskt brittiskt?
Dessvärre har jag inte hittat mitt wi-fi som för över bilder från systemkameran till mobilen, så vanliga mobilbilder får duga här.
Vi avslutade förresten lördagskvällen med fish & chips på en typisk engelsk pub med livemusik och på söndagen blev det en röd dubbeldäckare- där det är oklart om de försökte vara humoristiska eller patriotiska med färddirekriven...
Det skämtades en hel del innan resan om hur mycket jag skulle shoppa och jag kan lova er att jag inte hade några problem alls med att få ihop min resväska inför resan hem, även om det visst blev mer shoppat än jag själv trott...
Jag hade sagt till mamma att jag endast behövde besöka tre butiker och hon gissade rätt med Primark, Forever 21 och Victoria's Secret, men hon trodde definitivt inte jag skulle hålla mig till dessa affärer. Hon tänkte dock inte på att jag inte sagt hur mycket jag tänkt shoppa i varje affär! Hade jag haft obegränsat med pengar hade jag nog köpt hem hela VS alltså... I want it all!
Men jag höll mig faktiskt då till mina tre guldklimpar, även om förhållandet mellan dem var annorlunda än väntat- mer på Primark, mindre på VS och ingenting allt på Forever 21. Sett till prisklass var det nog ett bra taktiskt drag att inleda lördagen med att shoppa loss på billiga Primark (bäst att vara där vid öppningstid för att undvika det totala kaoset) och sedan känna sig rätt färdigshoppad när det var dags för VS. Eller så har jag blivit mer kräsen med vad jag köper på VS efter att ha haft tillgång till det ett år?
Anyway, nu räcker det definitivt med shoppingsnack.
Superminnet i sitt esse! Och ytterligare bevis på att jag inte styr vad som hamnar på det minnet så det oftast är mindre viktiga fakta.
Några bilder för att visa varför jag älskar att bara gå runt inne på VS:
Jag tycker jag lyckades få väldigt mycket för 2500- bland annat 4 par byxor, 2 par skor, 2 VS-toppar, en finare blus, 2 bodymist, 1 lotion, matchande träningskit, skönaste pyjamasen med mera.
Ja, detta var en tabbe- avvaktade för länge med att köpa biljett till Les Mis och plötsligt fanns det bara biljetter för 1500 kvar!
MEN jag har min biljett på andra raden till Wicked och dessutom blir det Lion King istället!
Eftersom den typ klassas som den allra största musikalen både i New York och London så är det ju ett mer än ok alternativ istället!
Mamma frågade om jag trodde det skulle räcka med min jätteväska, min carry-on och halva hennes jätteväska, eller om jag behövde ytterligare rum för shopping... Hur mycket tror hon jag ska shoppa egentligen?
Mitt 2016 delas av naturliga anledningar upp i två delar eftersom jag var i USA till 1 juni och sedan hemma på svensk mark igen.
Andra terminen i USA innehöll både mer äventyr och samtidigt mer vardag än första. Jag hade kommit in i mitt liv i Los Angeles, gick intressanta kurser och höll på massor med cheerleadingen fram tills säsongens slut med tävling i mars. Jag kom hem från tävlingens andra dag sent på kvällen och ägnade en oerhört effektiv timme till att duscha, byta om och packa om mina väskor. Sedan bar det nämligen av till Hollywood där familjen som anlänt bodde på ett hotell innan vi tidigt på morgonen skulle bege oss till Las Vegas. Snacka om intensivt dygn haha!
Men det var 2,5 riktiga toppenveckor med tävling med underbara laget, Las Vegas, San Fransisco och även LA med familjen minus Eve. Vi gjorde det mesta av tiden vi hade och tog oss igenom en hel del Bucket List-saker.
Sedan blev det ganska mycket vardag igen tills Eve och Hanna anlände i maj och då började Bucket List pt 2, haha. Efter att ha försökt få biljetter till inspelningen av Ellen DeGeneres show i 8 månader hade jag lyckats endast ett par dagar innan vi lämnade Cali, så det blev en perfekt avslutning på min tid där! Slutligen följde en vecka i New York, som även den var helt fantastisk och innehöll mängder av saker man länge velat se och uppleva. Jag är så oerhört glad att både min familj och sedan Eve och Hanna flög över Atlanten och upplevde alla dessa saker med mig!
Ser man tillbaka på året i USA så var det nämligen under dessa totalt 5 veckor som jag upplevde och gjorde som allra mest. Visst gjorde jag roliga saker resten av året och lärde känna många härliga människor (framför allt i laget), men det kunde också bli väldigt ensamt och var inte alls en ren dröm 24/7, vilket många verkar tro.
Mina första veckor tillbaka i Sverige i juni var också några av årets mest intensiva- med Lollos möhippa, Andreas bal & student, min gamla klass examen och bröllopet, innan det sedan blev en jobbarsommar som dessvärre inte bjöd på så mycket strandväder.
I augusti flyttade jag tillbaka upp till Göteborg och började i en ny fysioterapiklass för sista året på Sahlgrenska Akademin och Göteborgs Universitet (eller?). Också en hel del vardag där, men mer saknad sådan!
Jag tog steget från danslärare till cheerleadingtränare och är så oerhört tacksam över att ha Kittycats i mitt liv. Att bli tränare för de 23 tjejerna tillhör bland det bästa med detta året, även om de testat mitt tålamod en del haha. Samtidigt är det också en stor tyngd att jag inte själv är aktiv och tävlar denna säsongen, även om mina hand- och fotleder vet att det är rätt.
Jag tog istället upp dansen igen efter 3 års uppehåll och det känns jätteroligt!
Ja, man skulle såklart kunna skriva en himla massa mer, men detta blir redan ett oerhört långt inlägg så vi nöjer oss här. Tankar inför 2017 tar vi någon annan dag, för nu ska jag börja fixa iordning mig för att fira ut 2016 och in 2017 med ett gäng riktigt nära vänner som jag träffar på tok för lite.
Ja, jag såg Wicked så sent som i maj på Broadway. Ja, musikaler i de städerna är rätt dyra. JA, JAG TYCKER DET ÄR VÄRT DET!
Det är helt enkelt en prioritering jag väljer att göra och när jag väger kostnaderna mot den rena glädje jag får ut, så går glädjen med vinst. Hittar man något som gör en genuint, äkta lycklig - vilket jag hoppas alla hittar - så är det värt att prioritera in det i sitt liv ibland!
PS. Den andra anledningen till att jag vill till London är för att se Les Miserables. Man trodde ju att en sån klassiker alltid kommer gå, men nu har den faktiskt slutat på Broadway så då kände jag att man får passa på att se den på West End innan den kanske plötsligt slutar gå där med!
Och sen är det klart att shoppingen, att njuta av staden och få kvalitetstid med mami också är stora bonusar, men musikalerna var faktiskt huvudanledningen till att jag kikat på att boka London sedan i somras.
Sista dagen i New York hade vi ändå ganska mycket tid eftersom flyget inte skulle lyfta förrän 23.00.
Vi tränade på morgonen, drack frukostsmoothie en sista gång på Pure Green och packade in i sista minut inför utcheckningen klockan 12. Jag som hade lite övervikt (la saker i Eves väska) redan från LA till New York var riktigt nojig över vikten på mina väskor och hotellet hade blivit av med sin bagaevåg så vi kunde inte heller kontrollera.
Jag slängde alla kem artiklar, vilket utgör mycket vikt, och hoppades på det bästa helt enkelt. I värsta fall skulle troligen inte både Eve och Hanna vara uppe i maxvikt på sina väskor så vi kunde lösa det mellan oss.
Efter utcheckningen lämnade vi kvar väskorna på hotellet och begav oss till bokhandeln. Jag hade tänkt köpa lite böcker direkt när jag kommer hem eftersom det är onödig extravikt i bagaget, men som tur var hade jag kollat upp cdon.com kvällen innan jag upptäckt att min kära Wicked inte fanns där! Jag ville ju inte veta handlingen innan musikalen för att få maximal upplevelse, men nu i efterhand vill jag gärna läsa boken som musikalen är baserad på.
Väl på Barnes & Nobles så köpte faktiskt även Eve och Hanna varsin bok på engelska, efter att sett trailern för Me Before You en massa på tv. Just den boken stod även på min lista sedan länge, så nu kan jag smidigt nog bara låna den av syrran. Den verkar både så romantisk och sorglig!
Med våra nyinköpta böcker och lagom soligt väder bestämde vi oss för att chilla lite i Central Park, men på vägen stannade vi på Grand Central Station för att spana in den och även köpa med lite fika. Hur mysigt är det inte ändå att sitta på en filt i Central Park med en bok och fika?!
Lite senare blev det en sista hamburgarlunch på Shake Shack (nope, inte tröttnat ännu) och strosandes i souvenirbutiker vid Broadway/Times Square. En lugn och lagom sista dag.
Det är fortfarande lite nypa-sig-i-armen-känsla av att vardagligt strosa förbi skyltar som säger till exempel Broadway eller Hollywood!
Näst sista dagen blev en upptäckardag bortanför Manhattan. Vi åkte över till Queens och Brooklyn som var väldigt trevliga områden och lite mer av platser att faktiskt bo på än Manhattan. Inte så mycket sevärdheter, men vi ville i alla fall ha sett dessa platser.
Först ett litet frukoststopp.
Näst största parken i efter Central Park är Flushing Meadows i Queens, där bland annat denna stora jordglob fanns. Tyvärr sprutade inte vattenstrålarna, vilket verkar väldigt fint! En fin och mysig park som jag kan tänka mig passar lokalbor som inte vill trängas med alla turister i Central Park.
Lunch på en supermysig pub/resturang i Brooklyn. Litet och ganska folktomt men med en väldigt läskande meny!
Vy över Williamsburg Bridge när vi korsade Brooklyn Bridge påväg tillbaka till Manhattan. Riktigt fint!
På kvällen tog vi sedan tag i att testa något typiskt amerikansk, nämligen pedikyr!
För 19 dollar satt vi massagestolar med fotbad där vi fick fötterna badade, scrubbade och filade, samt naglarna omskötta och målade. En ganska härlig grej att unna sig ändå! Sneaky smygfoto på salongen medan Eves nagellack skulle torka
Syns inte så bra men en ljusrosa färg med lagom mycket skimmer från Essie.
Och slutligen blev det dricka i mängder för mig denna kväll då jag var törstig som tusan efter pedikyren och sedan även köpte dricka med kvällsmaten. Varför inte köpa storlek Large (eller i svenska mått snarare XL...) när det skiljer så himla lite? Hehe.
Efter att ha tränat lite lätt i hotellets gym på morgonen (hur länge sedan man tränat senast kommer jag nog inte ens på...) så åkte vi till Harlem för att äta på Red Rooster- en känd resturang som ägs av en svensk stjärnkock!
Maten var jättegod och vi lyxade till det lite med bubbel, men Hanna är någon månad från USA's 21 års gräns så stackarn fick nöja sig med Cola.
Asså ja...
Efter en del strosande och shopping j bland annat mysiga West Village så styrde vi stegen mot ett känt cupcake-bageri som heter Mangolia Bakery. Det pyttelilla bageriet hade en rejäl kö och en massa gulliga cupcakes, kakor och tårtor så det var svårt att välja vad man skulle testa men jag tog till slut key lime cheesecake medan Eve och Hanna delade på morotskaka och red velvet cupcake.
Vi åt våra bakelser i en liten park tvärs över gatan och sedan gick vi en gata tillbaka till Perry St. Den gatan är nämligen känd för Carrie i Sex and the City's lägenhetsbyggnad ligger där så den ville vi absolut se. Det var dock ett rent sammanträffande att vi passerade just den gatan på vägen för vi hade ingen aning om att den låg där!
På kvällen tog vi ännu en tripp till Times Square eftersom det är en helt annan upplevelse när solen gått ner. Galet fullpackat med folk och smått kaos, men absolut ett måste när man är i New York!
Still going stong efter 13 år! Inte alls besatt...
Dessutom avslutade vi kvällen med att testa hamburgerstället Shake Shack. Man kan nästan kalla vår resa för en hamburgarresa hehe...
Av våra sju dagar i New York så åt vi hamburgare minst fem!
Söndagen inleddes med frulle på Pure Green- ett favvoställe vi hittat supernära vårt hotell. Vi åt frulle där typ varje dag från och med lördagen haha.
Acai bowls
Efter lite fixande med alla våra prylar och dylikt så åkte vi iväg och åt igen, haha. The Butcher's Daugther hade både jag och Hanna sett nämnas flera gånger så det kände vi att vi verkligen skulle spana in- och shit vilket supertrevligt litet ställe!
Härlig och unik inredning plus väldigt god mat!
Avocado toast
Himmelskt god fruktsallad. Och en grapefrukt mimosa, tihi.
Söndagens stora event var sedan ytterligare en musikal på Broadway- nämligen Chicago!
Jag var den enda av oss som sett filmen så de andra hade ingen aning om vad de skulle förvänta sig, men båda var väldigt taggade över att se en Broadway-musikal.
Chicago var absolut bra (framför allt Cell Block Tango- definitivt det enskilda nummer som lockar mest med hela musikalen!) men inte i klass med Wicked eller We Will Rock You. Dock är ju alla dessa musikaler väldigt olika så det beror mycket på vad man gillar för typ av handling, musik och dans. Här var det jazzigt, kaxigt och lite lättklätt och vågat. Framför allt de två huvudrollerna klarade sina uppdrag med bravur! Hon som spelade Welma har tydligen gjort det i över tio år nu. Sämre platser än när jag såg Wicked men självklart betydligt billigare pris. Och man både såg och hörde fint ändå.
Eftersom vi var i närheten passade vi på att spana in Times Square. Det var häftigt att se i verkligeheten och maffigt med alla stora reklamskärmar runt om från alla håll, men det var svårt att fånga på bild.
Trötta som vi var på kvällen så kände vi att det passade fint att köpa med mat till hotellrummet och kolla på Harry Potter-maraton som visades på ABC.
Avslutningsvis på lördagen så besökte vi 9/11 Memorial, platsen där tvillingtornen stod och som tidigare kallats Ground Zero.
Det var mäktigt att vara där men samtidigt svårt att ta in att det var på denna plats allt det fruktansvärda hände för 15 år sedan!
Monumenten är fontäner som står där tornen stod och vars kanter bär namnen av alla de som dog på platsen. Det var så hemskt att på vissa ställen läsa kvinnonamn följa av texten "and her unborn child". Och tanken att för nästan 3000 människor som trodde att 11 september 2001 skulle vara en helt vanlig dag så blev det plötsligt deras allra sista...
Efter att ha spanat in utsikten från Top of the Rock begav vi oss en kort promenad utmed shoppinggatan Fifth Avenue till Central Park.
Där fanns flera platser vi kände igen från Gossip Girl (bland annat bron Blair och Chuck gifter sig under) och Trainwreck (dammen med fjärrstyrda segelbåtar där paret har sin "whitest couple in America-date").
Vi gick massor, slappade även mycket i skuggan och såg flera otroligt mysiga ställen! Det enda frågetecknet är varför vattnet ser så äckligt grönt ut?! Dock såg det inte fullt så illa ut i verkligheten som på bilderna, som tur är.
Bilderna gör faktiskt inte rättvisa överlag. Vi fullkomligt älskade Central Park. Lugnet mitt i kaoset liksom.
Vi trotsade i alla fall det gröna vattnet och hyrde en eka i en timme. Att turas om att ro runt i parken medan solen gassade på med mer än 30 grader var kanske denna underbara dags höjdpunkt- så rogivande och härligt!
Djurliv på nära håll- inte ett dugg skygga för människorna.
Alice i Underlandet.
Beatles-monument. Rosen någon lagt dit var en fin touch.
Trots att vi såg väldigt mycket i parken så tog vi oss inte ens upp genom halva! Jag tror dock den södra delen -där vi var- hade mer turistattraktioner och att resten var mer "vanlig park" med basebollplaner, stora gräsplättar etc. Troligen mindre folk och mer trevligt ställe att hänga på för lokalborna.
När vi lämnade Central Park hamnade vi vid Metropolitan Art Museum/The Met och fick ännu mer Gossip Girl-vibbar.
Jag är hemma i Sverige igen och har haft riktigt fullt upp så bloggen har hamnat ännu mer efter, men det ska tas tag i nu!
På lördagen började vi med att besöka Rockerfeller Center och åka upp till Top of the Rock. Det var ett billigare alternativ än Empire State Building och hade enligt omdömen dessutom både kortare köer och bättre utsikt. Win-win!
Vi stod faktiskt bara i kö någon minut innan vi fick ta hissen upp till 67:e våningen och tog sedan rulltrappa de sista två våningarna upp.
W-O-W vilken fantastisk utsikt!
På ena sidan låg en massa skyskrapor med Empire State Building i mitten och andra sidan blickade över Central Park som en stor grön rektangel mitt bland alla höga byggnader- så fräckt!
Fun fact: Central Park är större till ytan än hela Monaco!
Vi gick upp tidigt på fredagen och åkte till ett fik nära Grand Central Station som hette inget mindre än "Fika".
Där mötte vi upp Ina, som också kommer från Falkenberg men för tillfället är au pair strax utanför New York. Jättekul att mötas upp för att snacka om saker som hänt hemma och jämföra New York/Los Angeles/Sverige.
Efter den svenskinspirerade frukosten blev det mycker strosande till fots för vår del. Vi gick över Brooklyn Bridge (vilken utsikt till Manhattan!) och tog färjan till Staten Island, som nämligen passerar självaste Frihetsgudinnan!
Sedan åkte vi till området Chelsea, där vi åt oerhört god mat på New York Burger innan vi traskade upp på otroliga High Line. Det var tidigare en järnväg som gick en våning över mark men numera är det en vacker gångväg med växer, bänkar och fullt av turister som traskar runt bland skyskraporna.
Turkey burger och sweet potato fries!
Ingen dålig utsikt från ett par bänkar
Och helt plötsligt tog den hamla järnvägen bara slut, en bit innan vattnet.
Efter att ha kommit upp i drygt 25000 steg och många intryck orkade vi sedan inte med mer än en lugn och skön tv-kväll på hotellrummet.
Inför vår familjeresa till London hösten 2012 så googlade jag runt lite och föreslog att vi skulle se Wicked, som verkade rolig att se och hade strålande recensioner sedan flera år tillbaka, men min kära lillasyster var helt fast vid att vi skulle se The Bodyguard och det slutade med att jag fick ge mig. The Bodyguard var inte mer än okej och allt eftersom tiden gick och jag blev ett allt större fan av Wicked så har det svidit av tanken att jag var så nära att se den på West End.
Därför kände jag nu att jag bannemig skulle se den, oavsett om de andra följde med eller inte! Haha.
När jag väl kommit fram till den känslan så var det rätt härligt ändå, typ "Wow, jag känner att jag verkligen vill detta!".
Eftersom Wicked tillhör de lite dyrare musikalerna på Broadway så kände de andra att de ville avvakta med biljettköp tills en bit in på resan så de visste hur mycket pengar de hade kvar och när de en vecka innan beslutade att de ville boka Wicked så var tyvärr alla biljetter i de billigare sektionerna slutsålda. Jag förstår absolut att de inte ville lägga över tusen spänn på en musikal så jag bestämde mig för att unna mig det och gå själv. Och eftersom jag bara hade min egen ekonomi att ta hänsyn till så kunde jag även unna mig en biljett med riktigt bra plats, hehe.
Jag hade dock inte full koll på att min bra biljett var så oerhört bra att jag satt i mitten av fjärde (!) raden! Hihi...
Visst hade man absolut sett fullt ok längre bak också, men nu var jag så nära att jag såg varje ansiktsuttryck och detalj i skådespeleriet.
Jag var så oerhört taggad att jag var rädd att föreställningen inte skulle kunna leva upp till mina förväntningar...
Dessutom hade jag hört alla låtar och sett massa klipp med orginalcasten (bland annat välkända Kristin Chenoweth och Idina Menzel) och var rädd att framför allt Glinda och Elphaba skulle vara en besvikelse.
MEN både hela musikalen och specifikt huvudrollerna var helt otroligt fantastiska!!!
Skådespeleriet från de båda var fenomenalt och båda hade pipor av världsklass, även om Elphaba/Rachel Tucker hade ytterligare något extra.
Det var väldigt häftigt att äntligen få höra låtarna jag kunde utantill live och att även för första gången få reda på handlingen som flätar samman låtarna. Då föll ju verkligen allt på plats.
Nej, detta var något av en "dream come true" upplevelse för mig och lämnade en high on life-känsla som jag fortfarande känner när jag skriver detta flera dagar senare!
Jag är oerhört glad över att jag faktiskt såg till att gå på den själv och jag vill absolut se den igen! I London kanske?
En Elphaba-grön apple slushie i Wickedkopp och en karta över Oz som ridå.
Still going stong efter 13 år! Inte alls besatt...
Nya One World-tornet.
Trots att vi såg väldigt mycket i parken så tog vi oss inte ens upp genom halva! Jag tror dock den södra delen -där vi var- hade mer turistattraktioner och att resten var mer "vanlig park" med basebollplaner, stora gräsplättar etc. Troligen mindre folk och mer trevligt ställe att hänga på för lokalborna.
