Efter mycket om och men var jag så gott som klar och skulle bara skuva dit en sista skruv. Då upptäcker vi att det är ett produkfel på en av sakerna till den lådan! Gah, vad frustrerande! Så jag har en byrå som saknar mittenlådan fram tills jag hunnit åka till IKEA. Yay.

Men jag har min byrå i alla fall, och det gör mycket att kunna sortera upp sina grejer ordentligt stället för att ha dom i väskor utspridda över golvet!

Jag och Caroline åkte även och storshoppade på Smart&Final så jag nu har tvättmedel och ett hyfsat skafferi.

Det börjar helt enkelt kännas mer och mer som ett riktigt boende! 

I fredags efter shoppingen slog jag nog rekord i att duscha-föna-festfixa mig snabbt och efter en halvtimme var jag, Tracy, Amanda och Daniela redo att bege oss till West Hollywood. Där bor några svenska tjejer som ska plugga på Santa Monica College och de hade bjudit in oss på en megatrevlig förfest. Höjdpunkten var nog att de hade gjort JellO-shots som delades ut som straff om man misslyckades i Laughing Challenge. Efter alla mina timmar på scen är jag riktigt svårrubbad och började inte skratta en enda gång, men jag tog två ändå för jag ville testa. Not bad at all! 

Det blev lite mer drickspel och supertrevlig stämning innan vi sedan gav oss ut på stan.

Sedan var det shopping som stod på schemat för mig, LinnRenee, Caroline och Tracy. Fast först kände vi att vi verkligen behövde ett stopp på Yogurtland, hehe. Med ny energi var vi sedan redo att ge oss an enorma Beverly Center. Omg, där fanns hur mycket nice (plus en hel del svindyra) butiker som helst. Vi kollade runt i ett par timmar och för min del resulterade dagen i ett par wedges från Steve Madden och fyra klänningar från Forever 21. Alltihopa för 87 dollar (cirka 735 kr)- bra va?! Det är jag mycket nöjd med! 

Därefter spenderade vi resten av kvällen på hotellet Shangri-La's rooftop bar, med väldigt fin utsikt över Santa Monica Pier.

I torsdags gick jag, Amanda och Daniela upp tidigt för att bege oss mot Malibu.

Vi ville hinna med vår hike innan det blev alltför varmt, så vi rullade in på parkeringen vid halv tio. Målet med hiken var ett känt vattenfall, men när vi hade kämpat oss fram genom terrängen i 40 minuter och var framme så upptäckte vi att det var helt uttorkat! Gissa om vi blev paffa! Det är ju en torka här i Cali och vi hade skämtat om att vattenfallet kanske skulle torkat, men vi förväntade oss att få se samma fina fall som på bilderna. Surt sa räven, men vi fick oss ett ordentligt träningspass (vi fick ju hika tillbaka också) och nu vet vi vägen när vi återvänder senare.

Vi åkte till ett shoppingcenter och åt chicken quesedillas på ett genuint litet mexikanskt ställe och sedan drog vi oss ner till Malibu Beach. Efter alla fantastiskt fina stränder vi sett här så har vi nästan blivit lite kräsna och tyckte inte Malibu var så spektakulär, haha. Men det blev en fin siluett med klipporna och Malibu Beach är oerhört lång så vi kanske bara råkade välja fel del. 

Solen stekte på, vattnet var oerhört skönt och vi tre hade en riktigt härlig eftermiddag med en hel del tjejsnack. Jag var den enda som älskade vattnet så jag var i och badade en hel del på egen hand och jag njöt som tusan! Fastande i ögonblicket och bara stod där i vågorna med solen i ansiktet och nästan drömde mig bort... Det var härligt! 

Det kom förresten fram en amerikansk tjej till oss och började snacka en massa, erbjöd sig att ta kort på oss så alla kunde vara med samt ville byta nummer. Som svensk blir man ganska chockad över sånt men jag tycker det är härligt att amerikanarna är så öppna och framåt! 

I måndags crashade jag 3 kurser, i tisdags ytterligare 3 och i onsdags gav jag mig på 5 stycken. Och all övrig tid har man suttit med dator och anteckningsblock i högsta hugg för att klura ut möjliga schemakombinationer och vilka kurser man ska crasha. Crazy! 

Detta jobbiga system med att crasha kurser innebär att vi internationella studenter inte kan välja kurser på förhand eller stå på väntelistan, utan måste gå till varje klass vi vill ha och be läraren om en plats. So far so good, men i princip alla klasser är fulla plus har folk på väntelistan! Det finns några få kurser med säkra platser men det är ju kurser jag inte är ett dugg intresserad av... Så jag crashar för fullt.

I princip alla lärare har velat släppa in mig i klassen men säger att de måste följa systemet och avvakta för att se om folk hoppar av. Gah, vad orättvist det känns! 

I onsdags vände det i alla fall något åt det bättre, genom att jag "mer eller mindre" fått en plats i en skådespelarkurs, en fotokurs och en engelskakurs. Observera att jag tyvärr inte fått någon inom Health Sciences ännu, som var mitt mål att läsa. Jag hoppas fortfarande på det bästa och att jag ska få mail till helgen eller början av nästa vecka. Men shit vilka psykiskt påfrestande dagar!

Det var där jag såg den klockrena skylten på bilden nedan.  

Skolans många idrottslag marknadsförde sig och jag hade ett trevligt snack med både cheerleadingen och danslaget. We'll see what happens! 

Det visade sig att den stora studentföreningen hade någon introduktionsdag eller något. Där fanns DJ, olika spel, en massa info, folk som köade länge för gratisprylar, glass mm.

Vi hade inte så mycket tid på oss så vi tog varsin kalender och köade en liten stund gör gratis glass (såklart).

Kul när det händer saker på skolan!

Imon är det Sports-a-palooza, där alla idrottslag marknadsför sig. Då hoppas jag på att träffa cheerleadinglaget! Jag vet bara inte hur det ska gå ihop med att jag ska crasha kurser precis hela dagen, konstant från 8-18.45...

Vi åt förresten på Panda Express, som är en av många matkedjor som finns på skolan. Det finns även bland annat Burger King och Subway. Jag hade aldrig ätit på Panda Express förr men det var riktigt gott! Dock tillhör det inte riktigt studentplånboken att köpa mat till lunch, men vi vet ännu inte hur vi ska göra med lunch. På Hälsovetarbacken hade vi ju kylskåp och micro så man kunde ta med sig matlåda, men så funkar det inte här (antar att det är för stort). Hmm...

Dock bestämde alla sig för att rycka upp sig mot kvällen, så vi gick och köpte olika hämtmat för att sedan äta tillsammans vid poolen.

Vi har ett IHOP (International House Of Pancakes) bara 5 minuter bort till fots och det blev tyvärr aldrig av att jag testade det i Orlando, så det var ett självklart val nu.

Shit vad svårt det var att välja, haha.

Förutom mängder av pannkaksvarianter så fanns det french toast, crepes, quesedillas mm, men jag valde tillslut strawberry banana pancakes.

De var mycket goda! Jag tror dock att jag trots allt föredrar mina hemmalagade pannkisar eller såklart bananpannkakorna. Men det var kul att testa och jag lär ju återvända för att testa fler varianter, hihi.

Vi hade en riktigt trevlig middag vid poolen och avslutade med en stund i jacuzzin. Fatta att vi kan bada jacuzzi precis när vi vill? Niiiice.

Vår studentbugdet är ju inte jättestor men samtidigt så ville man hitta en bil som är hel och duger att köras ganska mycket med- så det har varit en tuff ekvation! 

Vi hittade en annons på Craigslist som verkade väldigt bra och mannen lät vettig när vi pratade i telefon, men när jag och Caroline tog en uber dit i lördags förmiddag så hoppade vi aldrig ens ur bilen hehe. Vi hade hamnat i Inglewood, som inte såg ut som ett så trevligt område, och vår chaufför var gammal polis så han tyckte det var bättre att köra hem oss igen och ge ett gäng tips. Tacksamt! 

Men i söndags åkte vi till ett helt annat område- lyxiga Orange County (OC). Omg vilket fint och flott område...

Där bodde en svenskt pensionär som gick med på att sälja sin gamla sportbil till oss för 2000 dollar (16900 kr). Enda nackdelen är att AC:n inte funkar men annars har alla vi snackat med sagt att Chevrolet Camaro från 1997 ska vara en riktig superbil! Bilköpet känns super och det är så skönt att ha denna viktiga del fixad! 

Vi testkörde bilen (automat) ner till Newport Beach, där vi åt en god lunch och fotade lite grann. Väldigt fin strand och mysig stämning i hela området! 

På vägen hem körde vi fel ett par gånger så det tog en bra stund. Trafiken är är helt crazy... 6 filer och folk kör som idioter. Dessutom är det inte alltid skyltat i förväg och GPSen kastar ur sig direktiv precis innan de ska utföras- vilket kan vara svårt om man befinner sig 4 filer bort från en avfart och trafiken är tät! Bilkörningen (det är nämligen jag som ska köra) kommer lägga grunden för en hjärtattack hos mig...

Värre skulle det bli, för bensinen började ta slut och vi valde att inte chansa utan svänga av vid första bästa avfart- som visade sig vara South Vermont. Direkt när Caroline sett det insåg hon att hon hört att det är en av Los Angeles värsta stadsdelar! Jag kan ju lova att vi tankade illa kvickt (livrädda) och körde iväg så fort vi kunde! 

Sedan dog båda våra mobiler, eftersom GPSen tar mycket batteri. Som tur var hade vi kommit ganska nära Marina Del Rey och kunde klura ut ungefär hur vi skulle köra. Vi fick stanna och fråga på en mack ett par kvarter bort (kändes mycket bättre än förra macken...) och sen var vi äntligen hemma vid tre-tiden.

Och just det ja, som grädde på modet fick vi fel kod till parkeringshuset tre gånger också, haha.

Men nu har vi bil, som är så viktigt för att kunna uppleva LA! Ja, om man inte vill lägga massa pengar på att åka uber hela året såklart.

Utgång här fungerar ganska annorlunda jämfört med hemma i Sverige, framför allt om man är ung tjej. Om man går ut med en promoter så fixar han så man får gå före i kön, komma in gratis och får sitta vid ett bord med en massa gratisdricka. Jag har inte riktigt koll på varför, men jag tror meningen är att killar ska vilja sätta sig vid de borden och få betala dyrt för det. Man känner sig ju inte alls köpt eller så... Men det är tydligen så systemet funkar. 

Denna gången blev det dock missförstånd och jättekonstigt, för det kom en annan grupp och mer eller mindre tvingade bort oss från vårt bord, så vi gick runt ett bra tag och inte visste vart vi skulle ta vägen, eftersom vi inte hittade vår promoter. Sedan fick vi i alla fall ett bord igen och folk började dricka lite för mycket lite för fort, eftersom klockan hade blivit en hel del. Det blir ju lätt så när man har ett bord med glas, vodka, olika drinkblandare såsom tranbärsjuice, apelsinjuice, sodavatten etc ståendes på bordet. Med andra ord blev folk väldigt fulla, haha. Vi hade kul uppe vid vårt bord (som det inte satt några utöver oss + promotern) och sedan nere på dansgolvet. Bortser man får den stunden vi inte visste vad som hände och mest kände oss i vägen så var det en bra utgång! 

Klubben stängde klockan två, vilket känns väldigt tidigt för en stad som LA, men här är efterfester tydligen en väldigt big deal. Vi tog en taxi till Hollywood Hills med vår promoter + lite andra tjejer och jäklar vilket område! Huset vi stannade vid hade höga staket för att inte släppa in oinbjudna och av någon anledning släppte de inte in någon alls denna natten. Jag, Louise och Amanda bestämde oss för att ta en uber hem och kom i säng vid fyratiden.

I torsdags kväll cyklade jag, Amanda, Daniela och Louise (en tjej som också bor i samma lägenhetskomplex) ner till Santa Monica Beach. Vi tajmade solnedgången perfekt och det var oerhört vackert att cykla mellan palmerna mot en rosa himmel! Nere vid Venice Beach och Santa Monica Beach (som övergår i varandra) går ett cykelstråk längs med stranden och där var det verkligen underbar att glida fram. Själva stränderna var rätt lika men det som verkligen sticker ut med Santa Monica är ju piren! Den var jag väldigt exalterad inför att se, efter alla gånger man sett den på tv eller internet. Nu kom vi ju på kvällen så det var lite annorlunda mot hur man brukar se den, men absolut superfint! Parishjultet och åkattraktionerna skiftade ständigt i massa snygga färger och mönster, vilket ni får ett smakprov av på bilderna nedan.

Alla torsdagar i sommar har de tydligen haft något som heter Twilight Concerts på Santa Monica Pier. Twilight som i skymning på engelska, inte filmen. Det var inte något superbra band men det var härlig stämning och smockfullt med folk. Det satt supermycket folk på filtar nere på stranden och självklart var det även jättemånga uppe på piren. Vi strosade mest runt uppe på piren, som är något av ett tivoli. Åkattraktioner, spel där man vinner gosedjur och diverse matstånd som bland annat sålde popcorn, sockervadd, glass och funnelcake. Det sistnämnda, funnelcake, är någon typ friterad donutdeg som ser ut som en våffla och äts med exempelvis grädde och chokladsås. Vi fyra delade på en (definitivt tillräckligt) och det var absolut gott, men kändes superonyttigt såklart. Det passade bra in i stämningen där, men man kanske inte hade velat äta det hemma som mellanmål liksom.

Vi cyklade hem igen någon gång efter tio och tog hand om lite dejtingkaos när vi kom hem. Roommates här har nu haft flera väldigt bra dejtingupplevelser men här kom en dålig. Hmm, det är lite risky business det där.

Det var i alla fall en riktig toppenkväll i Santa Monica och jag kommer definitivt hänga mer där- kanske framför allt på dagtid.

 

Jag och Caroline gick upp strax efter fem, lämnade lägenheten tjugo över sex och var framme på skolan kvart över sju- när vi började halv nio! 

Vi ville vara på den säkra sidan ifall det skulle vara mycket trafik eller vi skulle ha svårt att hitta på campus, men nu var vi nog där först av alla haha.

Orientation Day tillsammans med alla 200 internationella studenter innehöll en massa info, svensk fika (japp, de kallade det för Swedish fika), en rundvisning på campus och ännu mer information.

Campus är enormt (större än Disneyland till ytan!) och skolan har över 42000 studenter. Det är lika många som Falkenbergs invånare! 

Förutom riktigt vackra byggnader, som fått vara location i många filmer och tv-serier, så finns diverse matställen, utomhusbassänger, teater, ett "relaxation-center" med spa, massage och yoga, ett sinnesjukt tre-vånings gym/sportanläggning och ännu mer. Love it! 

Jess och Natalie som är ansvariga för de internationella studenterna verkar hur öppna och engagerade som helst! I sin presentation hade de inte bara med saker som rörde skolan, utan övriga tips i LA och Cali- uppskattas! 

Vi har fortfarande inte fått våra kurser utan nästa vecka måste vi "crash classes" och be läraren om att få en plats, även om många kurser egentligen är fulla redan. Jag gillar inte riktigt att inte veta om jag får kurserna jag vill ha eller hur mitt schema blir, men folk säger att jättemånga hoppar av klasserna de först hade valt, så man har goda chanser att styra sitt schema.

Idag (fredag) anordnade skolan en gratis LA-tour till Hollywood och Santa Monica, men jag och Caroline skippade den eftersom det kostar oss mindre att åka dit själva än att åka till och från Northridge. Därför har vi varit lediga och återvänder till CSUN på måndag för att börja crasha klasser! 

Jag är oerhört spänd inför allt vad detta universitetsåret kommer innebära! Och håller tummarna för att jag kniper en plats i skolans Division 1 cheerleadinglag om ett par veckor!

Göra de där obligatoriska sakerna som krävs för att få en riktig vardag här.

Sen tar ju detta lite längre tid när man är iväg och hittar på en hel del saker också.

Idag tränade jag i vårt gym för första gången och kylskåpet börjar bli ganska fullt. Högsta prio just nu är verkligen bil (pga att jag och Caroline bor 4 mil från skolan) och kurserna i skolan. Därför har nästan hela dagen spenderats framför datorn (jag ser snart dubbelt) och även kvällen lär dessvärre bli sådan. Ganska tråkigt med tanke på att vissa av tjejerna ska till en bar i Santa Monica, men får vi löst detta superviktiga så kan vi njuta till fullo av utekvällen imorgon.

Man går på bio, sitter i otroligt sköna fotöljer som kan fällas bakåt till halvliggande och så har alla varsitt litet bord, menyer och en ringklocka till servitören. När som helst kan man få beställa in mat, dricka, dessert eller snacks. Hur lyxigt?!

Vi såg nya filmen Trainwreck med Amy Shummer i huvudrollen och den var verkligen jättebra! En riktigt rolig och härlig film. Starkt tips! 

Vi hade tyvärr missuppfattat priset så det blev den dyraste bio jag gått på, men det var en riktigt upplevelse och något jag velat prova på, så no regrets.

Även om man kanske inte alltid kommer att gå på bio på detta sätt (pga plånboken- annars hade jag gärna gjort det) så var det en riktigt kul grej att i alla fall göra en gång.

Venice Beach var superfint! En jättestor och bred vit sandstrand och härligt turkost vatten. Dessutom var det hyfsade vågor, vilket lockade både surfare och leksugna badare som oss. Det kändes väldigt amerikanskt med en massa USA-flaggor, life-guard hytter och surfare. Åh, att lära mig surfa står på min Bucket list...

Vi hade ett par underbara timmar med mycket sol och bad- precis vad som behövs sista dagen innan skolan! 

En kul grej som hände var att en av tjejerna solade topless, men då blev hon tillsagd av poliserna som cirkulerade runt på stranden i en stor polisbil! Att sola topless är nämligen olagligt för tjejer här (nipple covers är ok) men de tyckte det var jättedumt och hoppades att ändringen ska gå igenom snart, haha!

På vägen hem gick jag och Caroline till Yogurtland- ett frozenyogurt-paradis som vi har för nära vår lägenhet för vårt eget bästa hehe...

Supergott med en massa spännande smaker, men faktiskt inte lika mycket toppings som i Sverige på exempelvis Yogurt Bar.

På kvällen testade jag, Caroline, LinnRenee, Tracy och Daniela en tvättäkta amerikansk sportbar- med livesändning från flera olika sporter på en massa tv-skärmar, flipboard och basketspel. Vi passade väl kanske inte riktigt in där men vi hade trevligt ändå.

Efter ett tag drog vi vidare för att möta upp Amanda och Louise på ett trevligt ställe som jag tror heter YardHouse. De har Late Night Happy Hour från klockan tio till stängning, vilket gillas starkt! Dock drog de flesta av oss hem ganska tidigt denna gången- jag har ju fortfarande jetlag och hade varit klarvaken 04.30.

Igår var det äntligen dags! Helt sjukt...

Jag och Evelina tog tåget 9.34 ner mot Köpenhamn och Kastrup. Av en ren slump så skulle hon nämligen också flyga därifrån, endast 2 timmar efter mig- score! Väldigt skönt att ha sällskap på tåget ner och flygplatsen.

Evelina ska nämligen ut i Europa och tågluffa med en annan tjej i en månad. Såååå roligt!

Och jag tycker det är riktigt modigt av henne att åka med en "främling" när hennes kompisar inte kunde/ville/hade tid. Jag tror det hela blir jättebra och jag är lite smått avis på alla fina platser hon kommer få uppleva!

 

Men men, jag har ju mitt eget stora äventyr framför mig, så jag ska verkligen inte klaga!

Vi skiljdes åt när jag behövde gå till min boarding (snyft snyft) och där mötte jag Kajsa, en tjej från Malmö som också ska plugga på CSUN. Det var jättekul att träffa henne och snacka en del (lite extra eftersom flyget var en halvtimme försenat).

Vi tog ett direktflyg mellan Kastrup och LAX. Sååå skönt att slippa mellanlanda! Flyget tog cirka 11 timmar och det var ganska segt, men det fanns ett bra filmutbud så jag såg ett par avsnitt av vänner, The Lucky One och Mockingjay part 1. En rolig grej med flyget är att jag satt jämte en kille som läser en förberedande linje till sjukgymnast på just CSUN- vad är oddsen för det?!

 

Los Angeles ligger 9 timmar efter Sverige så vi landade lokal tid 17.30 (svensk tid 02.30 dagen därpå). USA är ju väldigt petiga med säkerhetskontrollen, så det var en lång och seg kö som tog över en timme. Jag tog en taxi till vår lägenhet i Marina Del Rey (typ Venice, söder om Santa Monica). Här ska jag bo i en 2bed2bath + loft med 5 andra tjejer: svenska Amanda, Caroline, Daniela, Tracy och för tillfället även norska LinnRenee. De fick lägenheten förra tisdagen så jag var sist med att anlända. Hittills hade de fixat de nödvändigaste sakerna, som sängar, bord, stolar, tallrikar, bestick och dylikt. De har även fixat med vår el, wi-fi, hyra och telefonkort- oerhört snällt och flitigt av dem, framför allt Amanda som har varit en riktig klippa med allt som behöver fixas!

Alla roommates verkar supertrevliga och detta känns riktigt lovande!

 

Jag försökte stanna uppe så länge som möjligt (trots att jag egentligen redan dygnat) för att komma in i rätt dygnsrytm, men vid 11-snåret kände jag att det ändå var dags att sova.

 

I fredags var jag supereffektiv- tog ny stelkrampsspruta, lämnade fullmakter på banken, Apoteket och Posten, hämtade ut gamla vaccinationsbevis och tog en lunch med Pelle på Royal Thai. 

På eftermiddagen slog plötsligt någon vaccinationsreaktion igång och jag mådde superdåligt, men som tur var gick det över och jag kunde ha min avskedsfest som planerat! Mer om den imorgon.

På lördagen hade jag äntligen en chans att andas ut och då var kropp och huvud helt utslagna. Det blev ströpackande, tv-tittande med mamma och en del sovande haha.

Efter en supersvensk kvällsmat kollade hela familjen på Baksmällan 3 (inte lika bra som de första två) och sen slocknade jag tidigt igen. Ingen jätteparty sista lördag i Sverige men uppenbarligen vad jag behövde.

Efter lite sovmorgon gick jag upp och hittade en gråtandes mamma i köket. Usch, det hugger i hjärtat att detta är så jobbigt för henne... För mig är det splittrat- det är jättejobbigt att säga hejdå till alla jag älskar, samtidigt som jag är så galet taggad. Och avskeden känns inte riktiga- snarare som om jag ska iväg på semester i två veckor eller något. Det går liksom inte in att jag kanske inte träffar mina närstående på nästan ett helt år...

I alla fall så gick packandet och städandet väldigt bra. Jag kunde till och med slänga in en paus för att se de två senaste Pretty Little Liars (omg, A är äntligen avslöjad!) och lite Solsidan med mami.

Jag trodde att jag var färdig med allting redan klockan fem och skulle bara väga resväskorna. Problemet var att den ena vägde tre kilo för mycket och den andra hade hela sex kilos övervikt... Nio kilo är tufft att sålla bort ur sin packning!

Efter mycket om och men så är jag nere på 2,5 kilos övervikt och vi får se om jag plockar bort något mer imorgon- annars får jag tåla 100 kr per extrakilo.

Jag har också varit en sväng hos Alice och en tur hos Veronika (som har fått en kattunge!). Och pratat i telefon/smsat med en hel del personer.

Som sagt, avskeden känns inte riktiga ännu...

PS. Jag tror jag flyttar till Los Angeles imorgon... Hur sjukt?!

Jag och Oscar är fortfarande förbryllade över vilken barndom Kristin kan ha haft utan Disney, så vi skulle se på Herkules. Sedan blev det ju såklart också en massa catch up efter en sommar på olika håll. 

Idag har dagen varit fullbokad. Först träffade jag Ida för en superfrukost på Kafé Vanilj.

Sedan mötte jag upp saknade Emma för en mysig lunch på Green Room. Självplockssallad är den bästa salladen! Spana ner min underbara skapelse! 

Bara ett par minuter från Fysiken ligger Kristins nya lägenhet. Hon, jag, Oscar, Max och Matilda invigde den ikväll med hennes hemmabakade kakor och ett par spel. Åh, spelkvällar med härliga vänner är för underbara! 

Vi tog en tur förbi Götaplatsen där Timmo Räisinnen (stavning?) tolkade Ted Gärdestad och det var fullt med folk och mysig stämning.

Nu är jag snart hemma i Falkenberg igen, vilket innebär att jag sett Göteborg för sista gången på antingen 4,5 eller 10 månader. Jag gillar staden, men det jag kommer sakna mest är ju utan tvekan alla underbara vänner jag har där! Plus cheerleadingen och skolan såklart. Det känns både konstigt, sorgset och spännande att lämna det..

Vi har inte träffats på hela sommaren och jag åker ju snart, så det var verkligen jätteroligt att hon hade lyckats byta jobbpass och kunde komma till Falkenberg! 

Efter att ha snackat ikapp en del cyklade vi ner till Ica och köpte mat så vi kunde njuta av goda hamburgare i kvällssolen. Efter ännu mer snack hade Josefine en speciell film på önskelistan- Svart Kung (filmen som utspelar sig i Falkenberg och jag är med i ett par scener). Det kunde jag ju inte neka henne, så vi kollade på den och hon höll med om att det är en bra men hemsk film! 

Idag tog vi sovmorgon och inledde sedan dagen med bananpannkakor. Jag är stolt över att jag lyckades få Josefine frälst på denna underbara rätt redan under vår första termin i skolan, haha.

Vädret var bra men inte helt super- det var soligt och varmt men blåste och växelvis var det ganska molnigt. Stationerade Falkenbergare hade kanske inte ansett att det innebar strandväder, men när någon är på besök får man inte vara alltför petig. Det var ändå väldigt varmt och skönt på stranden så vi låg där i ett par timmar. Termostaten visade knappa 20 grader i vattnet, vilket Josefine tyckte var jättemycket (i Vättern blir det tydligen aldrig särskilt varmt) medan jag huttrade och bara gick i till knäna hehe.

Vi avslutade strandbesöket med ett obligatoriskt besök på Glasshuset och sedan cyklade vi igenom stan, förbli Tullbroskolan, Vallarna, Doktorsprommenaden och lite annat som jag ansåg var värt att visa upp i min fina stad.

Efter frukost körde jag i ösregnet till Lollo och umgicks med henne i ett par timmar. Sedan skulle jag lite snabbt använda upp ett presentkort på Team Sportia (nya Nike Pro, yay!) men så fastnade jag länge i samtal med Elin där, så sedan blev det bråttom.

Vädret hade vänt totalt så jag och min barndansassistent Felicia tog en mysig fika i solen på Stålboms innegård. På vägen hem skulle jag kila in snabbt på vårdcentralen och prata om en vaccination, men fick sitta och vänta i 45 väldigt sega och frustrerande minuter...

Därför hade jag bara precis hunnit ut ur duschen och gick runt i handduk när Josefine knackade på vid klockan fem, haha.

På förmiddagen var mormor, morfar och Elin på besök. Det blev lite massage (extrakneg), kortspel i trädgården, bollekar och allmänt härligt flams. 

Efter lunch åkte jag in till stan för att fixa med några ärenden. Min långa To-Do-List inför flytten är nästan helt avklarad men det fanns lite småsaker kvar, typ som att laga den spruckna mobilskärmen och lämna in nycklarna till Falkhallen.

Sist, men störst, på dagordningen var en tripp till Ge-Kås. Jag skulle egentligen åkt med Veronika och Alice men Veronika var tyvärr sjuk, så jag fick hänga på mamma och Eve istället.

Högsta prio var utan tvekan resväska (hehe) och sen var det lite småprylar och tillbehör till min nya kamera som gällde. Det är sjukt hur man kan komma upp i höga slutsummor på Ge-Kås trots att varje enskild grej kostar typ under hundralappen...

Jag vet att ni är mest nyfikna på om min armbåge (och resten av kroppen) klarade sig iår, så jag börjar med att försäkra er om att jag inte varit i närheten av akuten eller sjukhuset i år! 

Kroppen smärtar rejält men på det där bra sättet- träningsvärk all over. Till och med fotsulorna- what? 

Jag är trött och borde sova inför en ganska fullspäckad dag i morgon, men mer update från lägret kommer såklart! 

Tack vare en mycket mycket snäll mamma gör jag en uppgradering från Nikon D3100 till D3200. 

Mamma har köpt min förra kamera så jag köpte denna sötsaken som jag kan ta lite bättre bilder med, men framför allt skaffa wi-fi adapter så jag kan föra över bilderna snabbt och enkelt mellan kameran och mobilen. 

Jaja, jag tog mig ändå igenom det bra (genom att dricka Celsius till frukost klockan halv tio varje dag haha) och nu hoppas jag att det dröjer länge innan jag ställer klockan så tidigt igen.

Annars har jag förberett en del inför USA- börjat på min enorma packningslista, kollat upp olika försäkringar, valt "reservkurser" om något av mina förstaval skulle vara slut och så har jag chattat jättemycket med mina blivande roommates.

Jajamen, ni läste rätt- jag har gått och skaffat roommates! Vi har också en underbar lägenhet nästan säkrad (ägarbolaget ska bara godkänna vår ekonomi och se att vi inte är kriminella typ) och hela grejen känns amazing! 

Jag har aldrig träffat tjejerna utan vi har fått kontakt på Facebook via gruppen "Svenskar i Los Angeles", så det kommer bli lite smånervöst att se hur det funkar att faktiskt bo ihop, men det känns riktigt bra efter ett par veckors dagligt chattande! 

Jag har också tagit en promenad med Alice, gymmat med Veronika, och bilat lite med Veronika och Johanna. Fredagskvällen fick bli en lugn och mysig en, på soffan tillsammans med mami.

Nu är jag så taggad på helg och de kommande två veckorna att jag nästan spricker!