The end of Thriller
En vecka- fem föreställningar- 40 timmar jobb- 40 timmar dans.
Jag är stolt över mig själv för att jag klarade av det och fortfarande står upp- trots att jag vissa dagar har varit så förkyld att och halvdålig att jag nästan har varit sängliggandes.
Sista föreställningen gick också bäst.
Utan att vi visste att det skulle hända så sprang trummisen plötsligt ner på scen mellan två nummer och visade prov på g-r-y-m-m-a Michael Jackson-moves!
Jag tänkte bjuda på några andra höjdpunkter/bloopers från veckan.
• På genrepet sprang Alice backstage för att hämta godis åt oss dansare. Hon trampar på en kavaj (det är ju typ kolsvart bakom scen) och kör värsta bananskalsvurpan- mitt framför sångaren som ska ut och sjunga en känslosam ballad.
• Helena brukar springa runt i rosa mystofflor backstage och var flera gånger nära att gå ut på scen i dom.
• Igår när vi var i logen under föreställningens gång så ringer Evelina. Eftersom det bara var vi hemma i helgen var jag rädd att något allvarligt hade hänt och svarade, men hon ville bara snacka om ifall vi skulle beställa hem pizza sen...
Det slutade med att jag fick säga "Eve, vi ska ut på scen nu! Hejdå!" och klicka henne.
• Idag efter föreställningen bjöds det på tårta och Stina hade inte ätit upp sin när det blev en stor gruppkram.
Jag, Stina och tårtbiten hamnar i mitten och självklart stöter någon till tallriken så tårtbiten flyger iväg- centimeter från mitt duckande huvud.
Tårta i ansiktet hade väl varit kul...
Tack till ett underbart Thiller-gäng för en grym vecka!
I måndags visste jag knappt vilka några andra än dansarna var och nu kommer jag sakna allihopa!