För ett år sedan åkte jag upp ensam till GCO's sommaruppvisning för att spana in det jag hoppas jag skulle lyckas bli en del av. Ett par veckor tidigare hade jag bestämt mig för att börja plugga i Göteborg och då hade en galen tanke plötsligt bara slagit mig- "I Göteborg finns ju för tusan cheerleading! Det har jag ju alltid velat ge ett försök!"

Igår var jag på årets uppvisning, fast på mattan, och efteråt tänkte jag på hur långt jag kommit på ett år.

Jag som trodde att gymnastiken tillhörde det förflutna för min del har kommit tillbaka till den nivå jag låg på för fem år sedan, och till och med längre ändå.

Jag har lärt mig en ny sport, komplex som tusan, och tävlar i näst högsta nivån i Sverige. På fredag återstår det att se exakt var vi kan placera oss nationellt sett.

 

Visst fantiserade jag om det för ett år sedan, men nu står jag här med en uppfylld barndomsdröm. 

Feels pretty amazing!