Det kanske är självisk att säga, men en del av mig hade velat trycka på en pausknapp för min omgivning i Sverige så jag hade kunnat fortsätta när jag kom hem utan att missa något. 

För visst tänker jag på att jag missar det sista året på fysioterapeutprogrammet med min kära klass och att många av mina klasskompisar kommer lämna Göteborg när jag återvänder dit.

Eller de äventyr jag hade kunnat uppleva denna säsongen om jag varit kvar i GCO. 

Min lillebrors studentår.

"Enkla" men guld värda stunder med familj och vänner. 

Men det är såklart en del av livet och jag har väntat länge på denna upplevelse. Många år funderade jag på när tajmingen skulle vara bäst för att passa mitt liv hemma, men till slut fanns risken att denna resa aldrig skulle bli av ifall jag alltid skulle skjuta upp det.