Skolan har ett riktigt nice jullov på över en månad (15e december-19e januari). Dock tar basketsäsongen inget lov alls utan har till och med match 23e december och vi i cheerleadinglaget ska vara där varje match. Aj då...

Men eftersom de allra flesta i laget är från Los Angeles och därmed smidigt kan åka fram och tillbaka för matcherna i vinter så fick vi med flygavstånd hem tillstånd att vara borta ett par veckor ändå. Thanks Coach!

22 dagar hemma plus två resdagar blir det för min del. Wihoo! 

Det är ofta jag får frågan om jag längtar hem mycket och svaret kan låta... hjärtlöst?

För sanningen är att jag nu i början försökt att inte tänka så mycket på alla där hemma, hur lång tid det tar tills jag träffar dem och vilka saker jag går miste om där hemma. För skulle jag tänka en massa på det så är det som att be om att bli ledsen eller känna sig illa till mods... Satt och väntade på banken för några veckor sedan och började nästan gråta för att jag plötsligt satt och tänkte på folk där hemma.

Så nej, i dagsläget försöker jag att inte tänka alltför mycket på det. Det kommer säkert komma stunder då jag saknar folk där hemma jättemycket, men det tar jag då.

Dock har jag facetimat en hel del med saknade personer där hemma den senaste 1,5 veckan och det har känts superbra att se deras saknade ansikten igen! En massa kärlek till dem och alla andra saknade sötnosar där hemma!