Klockan är cirkus halv tolv och jag sitter i vårt mörka kök eftersom jag inte orkat pallra mig till duschen ännu. Är det någon mer där ute som har svårt att hitta "orken" att duscha efter ett tufft träningspass? Jag brukar fastna vid mobilen ett tag och inte orka röra mig.

Onsdag innebar tumbling, yay! Dock tycker min kropp snarare ney...

Den tycker att vid 22 år räcker det, varav 6 med gymnastik och 2,5 med cheerleading, medan mitt sinne fortfarande är supertaggat på en massa tumbling och att lära sig nya coola saker! Svår balans där...

Framför allt när Lei kör typ den högsta rondat flickis salto jag sett och sedan avslutar träningen med en perfekt skruv- då blir jag så inspirerad och vill bara kötta! 

Annars så sitter jag här och filosoferar lite över hur orättvist livet kan vara ibland och hur de flesta av oss gnäller över småsaker. Tyvärr tänker man ju oftast inte på det förrän någon är med om något riktigt hemskt. Så alla borde försöka uppskatta det man har lite mer, så länge man själv plus sina nära och kära får vara friska och må bra.

Jag antar att jag borde avsluta med de orden och faktiskt pallra mig till duschen. Sovmorgon imon? Oh yes!