Det där med att vara nyttig på studentbugdet...

Att vara nyttig är inte jättebilligt i Sverige heller, men anledningen till att man märker av skillnaden så mycket här är nog för att onyttigheter är ännu billigare. 
Ett fint exempel:
En liten pluttisbägare (kolla min hand) med grekisk yogurt, jordgubb, ett par bananskivor och lite granola- 4 dollar / 34 kr.


En läcker acaibowl som är nyttig, ekologisk och väldigt god- 6,5 dollar / 55 kr.

Glassförpackning storlek XL (kolla handen igen)- 3,5 dollar / 30 kr.

På ett ungefär så kostar alltså den enorma glassförpackningen lika mycket som den lilla yoghurten, och för priset av en acaibowl så får man två enorma glassförpackningar. Vad blir det lätt att välja som fattig student (eller om man generellt inte har jättegott om pengar som icke-student heller)? 
Hade jag läst Nutrition denna terminen hade jag typ kunnat skriva en uppsats om detta, haha.

Några produktiva läsare tänker säkert att det bästa och billigaste hade varit att bara göra de nyttigare alternativen själv, för grekisk yoghurt, lite frukt och granola är ju inte så svårt att slänga ihop.
Absolut, men här i LA är det sommarvärme och vi har inga kylskåp på campus, så om man -som jag- känner suget komma där vid lunchtid så blir det lätt att man styr stegen mot Shake Smart.
Jag försöker tänka att jag i alla fall rör mig åt rätt riktining som går dit istället för till något av alla skolans snabbmatsställen.

Absolut ett i-lands problem av klassisk sort, men jag tyckte bara det var en intressant iakttagelse.
Jag har sedan länge accepterat att det går utför för plånboken detta året, delvis eftersom vi enligt visum-lagarna inte får jobba. Och det är ju trots allt detta jag sparat till ända sedan jag fick mitt första sommarjobb på ICA när jag var 15.

MEN jag kommer absolut vara bättre på att uppskatta mina möjligheter till att göra bra luncher/mellanmål hemma och förvara i skolans kylskåp igen nästa år.

PUSS


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0