Och... det gick superbra!

Nu sitter jag på tåget hem till Falkenberg, för första gången på 4 veckor. Känns lite konstigt!

Hur som helst är jag nästan löjligt nöjd med dagen!
Min och Malins föreläsning flöt på väldigt smidigt och naturligt, vilket vi fick en massa härlig feedback för av både elever och lärare. Läraren sa till och med att hon "skulle kunna sälja oss och tjäna pengar", vilket definitivt måste klassas som bra omdöme haha!
Såhär i efterhand är det ju såklart lätt att vara efterklok och undra varför man oroade sig från första början och inte förlitade sig till sin egen förmåga...
Detsamma gällde det praktiska. Jag är ju hur van som helst att leda olika grupper, men ändå oroade jag mig över "struntsaker" som ifall jag skulle säga rätt sak i rätt läge och ifall jag skulle pricka in den ungefärliga tiden på 20 minuter bra. Det är ju såklart inte de viktigaste faktorerna och det gick ju finfint!

Man växer ett par centimeter av att få en massa positiv feedback av sina klasskompisar- framför allt eftersom de själva var så himla duktiga allihopa!
Vår grupp på 9 pers plus läraren/examinatorn Anna har haft två riktiga toppendagar som inte alls varit jobbiga (förutom de obligatoriska examinationsnerverna som nog är omöjliga att komma bort helt ifrån), utan vi har haft en väldigt trygg stämning, pratat mycket och vågat vara väldigt ärliga. Tyvärr gällde inte detta i alla grupper, så jag är väldigt glad över att vi hade flyt med inledningen!
Eftermiddagen avslutades för min del med personlig feedback från läraren och jag fick höra såna underbara saker som jag verkligen ska göra mitt yttersta för att ta in ordentligt och bära med mig!
Vi på fysio-programmet har ofta snackat om hur glada och tacksamma vi är över att ha återkommande lärare som anstränger sig för att lära känna oss som personer och verkligen bryr sig om oss! Det är inte supervanligt i skolan och definitivt inte på universitetsnivå, så hatten av för dem!

 

PS. Jag har också lärt känna många i min nya klass bättre under denna kursen och jag gillar dem verkligen jätteskarpt! Såpass mycket att jag tycker det är synd att jag inte får mer tid med dem.
Vilken tur har inte jag som fått känna så om båda mina klasser?!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0