Vid detta laget vet många av oss att mina torsdagar består av av skola och danspass gånger två. Har vi heldag i skolan till fyra så blir det rätt stressigt och intensivt, men ändå underbart- som det ska vara när man brinner för det man gör!

Förmiddagen innehöll vår sista praktiska lektion med Anna och Maria (snyft) så nu blir det inte fler vettiga diskussioner medan man ligger på en matta på golvet. Eftermiddagen ägnades åt grupparbeten och för att vara en rätt stor grupp på nio pers så fungerade det förvånandsvärt bra! Grupparbeten tenderar ju att vara lite knepiga och i en så högpresterande klass där alla generellt tidigare varit vana vid att vara den som bossar så kan det skava en del när flera anser att det ska vara deras sätt som gäller.

Efter skolan skyndade jag hem för att byta om och byta packning, och sedan var det bara att bege sig mot Dansforum.
Jag hade fått plötsligt ont i knät någon dag tidigare och var lite osäker på om jag borde dansa, men förra veckan hade varit en sådan endorfinrush så jag kände att jag verkligen ville åka dit och i alla fall testa.

En sjukt härlig grej hände på dansen!
Jag hade hållit tillbaka en del på grund av knät och när vi började öva vår nya koreografi till räkningar så kände jag mig verkligen inte så taggad på den. MEN sen när vi körde första gången till musik (Unstoppable med Sia) så blev det som en helt annan dans, med så mycket power och flow som man ville ta ut till fullo i varje steg! Häftigt hur samma steg kan kännas så annorlunda beroende på musikval!

Mindre positivt var dock åksjukekänslan som envist klamrade sig kvar i kroppen och huvudet i någon timme efter att teknikklassen med snurrfokus var slut. Jag har ju lite problem med åksjukekänsla (inga kräkningar eller så men själva känslan) typ på flyg och nöjesparker, och samma känsla kom då alltid efter att det blivit lite för många och för snabba snurrar där det till slut blev svårt att hålla tekniken.
Men jag avslutade kvällen med att äta soppan framför en film, så det var ingen fara med mig.