På grund av stamrenovering ska jag i fyra månader bo i en annan lägenhet på samma område. Tyvärr innefattade typ 250-meters flytten tre väldigt hemska trappor som inte gick att undvika. 

Det får räcka med en sneak peak just nu. Jag skulle ju trots allt försöka vända på mina dåliga sömnvanor.

Torsdag var instuderingsdag och den spenderades i princip överallt förutom i skolan.

Några snaps från en helt vanlig skolvecka med kanske ovanligt lite tid i skolan. För ovanlighetens skull var vi nämligen galet effektiva under första instudieringsdagen och kan nu chilla en del innan första deadline i början av nästa vecka. Varför gör man inte så oftare? 

Det lär nog bli en hel del kandidatuppsatsarbete för mig och Kristin i en myshörna vi hittat på Biomedicinska biblioteket.

Det är rätt passande att det inte varit en jättetuff vecka för helgen som väntar är superduperkul men ack så energikrävande. 

När Kristin i onsdags kväll skrev att hon hade en "vision" (älskar't) för torsdagen som innebar produktivitet från 8.30-20 så var jag ytterst tveksam. Vad skulle hända med min välbehövda powernap? Haha! 

Haha ja vad ska man säga? Vi skämtar en hel del om att vi sitter ihop och ibland blir det nästan så.

Självklart förstår jag att det underlättar massor att ha föreläsning endast 8.30-12, men det kanske är en sån mjukstart man behöver för att börja året med bra rutiner på andra sätt?

Det bar av tillbaka till Gbg redan första januari eftersom vi (igen) skulle börja skolan redan den andra...

Mitt 2016 delas av naturliga anledningar upp i två delar eftersom jag var i USA till 1 juni och sedan hemma på svensk mark igen. 

Andra terminen i USA innehöll både mer äventyr och samtidigt mer vardag än första. Jag hade kommit in i mitt liv i Los Angeles, gick intressanta kurser och höll på massor med cheerleadingen fram tills säsongens slut med tävling i mars. Jag kom hem från tävlingens andra dag sent på kvällen och ägnade en oerhört effektiv timme till att duscha, byta om och packa om mina väskor. Sedan bar det nämligen av till Hollywood där familjen som anlänt bodde på ett hotell innan vi tidigt på morgonen skulle bege oss till Las Vegas. Snacka om intensivt dygn haha! 

Men det var 2,5 riktiga toppenveckor med tävling med underbara laget, Las Vegas, San Fransisco och även LA med familjen minus Eve. Vi gjorde det mesta av tiden vi hade och tog oss igenom en hel del Bucket List-saker.

Sedan blev det ganska mycket vardag igen tills Eve och Hanna anlände i maj och då började Bucket List pt 2, haha. Efter att ha försökt få biljetter till inspelningen av Ellen DeGeneres show i 8 månader hade jag lyckats endast ett par dagar innan vi lämnade Cali, så det blev en perfekt avslutning på min tid där! Slutligen följde en vecka i New York, som även den var helt fantastisk och innehöll mängder av saker man länge velat se och uppleva. Jag är så oerhört glad att både min familj och sedan Eve och Hanna flög över Atlanten och upplevde alla dessa saker med mig! 

Ser man tillbaka på året i USA så var det nämligen under dessa totalt 5 veckor som jag upplevde och gjorde som allra mest. Visst gjorde jag roliga saker resten av året och lärde känna många härliga människor (framför allt i laget), men det kunde också bli väldigt ensamt och var inte alls en ren dröm 24/7, vilket många verkar tro.

Mina första veckor tillbaka i Sverige i juni var också några av årets mest intensiva- med Lollos möhippa, Andreas bal & student, min gamla klass examen och bröllopet, innan det sedan blev en jobbarsommar som dessvärre inte bjöd på så mycket strandväder.

I augusti flyttade jag tillbaka upp till Göteborg och började i en ny fysioterapiklass för sista året på Sahlgrenska Akademin och Göteborgs Universitet (eller?). Också en hel del vardag där, men mer saknad sådan! 

Jag tog steget från danslärare till cheerleadingtränare och är så oerhört tacksam över att ha Kittycats i mitt liv. Att bli tränare för de 23 tjejerna tillhör bland det bästa med detta året, även om de testat mitt tålamod en del haha. Samtidigt är det också en stor tyngd att jag inte själv är aktiv och tävlar denna säsongen, även om mina hand- och fotleder vet att det är rätt.

Jag tog istället upp dansen igen efter 3 års uppehåll och det känns jätteroligt! 

Ja, man skulle såklart kunna skriva en himla massa mer, men detta blir redan ett oerhört långt inlägg så vi nöjer oss här. Tankar inför 2017 tar vi någon annan dag, för nu ska jag börja fixa iordning mig för att fira ut 2016 och in 2017 med ett gäng riktigt nära vänner som jag träffar på tok för lite.

GOTT NYTT ÅR ALLIHOPA!

Nu har vi kommit till de dagar som många kallar jullov, men jag mest kallar "plugg- och jobblov". En sits jag själv satt mig i, men ändå lite bittert haha.

Förutom att försöka klämma in i alla fall lite plugg varje dag (vilket verkligen har stretat emot) så har jag även jobbat fyra heldagar. Kul ändå att träffa alla igen, framför allt med tanke på att detta kanske (förhoppningsvis) var min allra sista jobbvända där! Jag är ju färdigutbildad till sommaren och hoppas såklart på ett FT-jobb då. Men vad konstigt att inte jobba mer på Nelly! Som Emelie chockerande påpekade och frambringade en dos åldersnoja- vi har varit anställda där i 4,5 år! "It's the end of an era!", eller nåt. Konstig känsla! 

Observera cituationstecknen. Istället för "jullov" skulle vi också kunna kalla det "plugg- och jobblov"? Men det är jag själv som satt mig i den sitsen, och lite ledigt och slappande kommer det garanterat bli ändå!

Efter den där minst sagt frustrerande och långa skoldagen i måndags så begav jag och Kristin oss till Fysiken för deras julkväll med medley-pass, lekar, tävlingar och julmys. Mycket trevligt!

Vi körde ett 90 minuters Les Mills-medley (phew!), 30 min Trigger Stretch (aj...) och tillsammans med Farshad från T4 så gick vi med lättsam tävlingsinriktning all-in för alla moment, i sann fysio-anda.

Farshad lyckades bland annat övertala mig att klättra upp på hans axlar och det är lite komiskt för jag brukar alltid säga åt de som ska upp på mina axlar att det inte är några problem, men jag kände nu själv vilken skräckblandad förtjusning det är! Tyvärr var underlaget inte fall-vänligt och folket runt omkring inte lika erfarna på att fånga som vi är i Berghalla, så jag valde faktiskt att hålla kvar en hand i Kristins, men det var häftigt ändå! Mersmak på den, haha.

Vi pratade och umgicks även en hel del med en massa härliga Fysiken-instruktörer, som är de andras kollegor.

Okej, vi var egentligen tillbaka i skolan redan i fredags för lite mys-uppföljning av VFU:n och ett seminarium, men idag var första "riktiga" föreläsningsdagen och oh . my . god . vad tung den var! 

Whoop, cred till mig som lyckades bryta min trend för deadlines! 

Jag var lite sugen på att även lägga upp min bild av när Kristin sitter och sover i en fotölj på Studietorget - med boken fortfarande uppslagen i knät - men ni får helt enkelt nöja er med att föreställa er det haha.

Sorry för superduperdålig uppdatering... Jag lovar att jag har massor på ingång!

Grymt jobbat av alla inom rehab, galet grymt jobbat av lillkommunen Hofors (1,2 mille!!!) och såklart grymt jobbat av alla som engagerat sig för att barn i krigsdrabbade länder ska få gå i skolan.

Och varje gång intalar mig att jag inte ska utmana ödet och lämna in i sista stund, haha! 

Andra veckan i december och näst sista veckan på praktiken. Jag vet att jag typ alltid säger såhär, men shit vad tiden går fort! 

Asså hur gullig?! 

Mindre gulligt... Jäklar vad förbannade vi var! Och genomfrusna!

Inte bästa kombon med en väckarklocka som ringer 6... En fördel med att komma tillbaka till skolan igen blir den extra timmen sömn jag får tillbaka varje natt eftersom jag inte haft vett att lägga mig tidigare än innan, haha.

Eve tyckte 8 matlådor var sjukt. Standard tyckte jag.

Terminens sista dansklasser är över för denna terminen och jag ska verkligen försöka dansa för samma lärare till våren- awesome! 

Och så är det ju de där tillbakablickarna som Facebook påminner en om varje dag. 

I fredags stannade hälften av oss kvar på mottagningen efter stängning. Skrev journaler i lunchrummet och snackade- inte en helt dålig kombo. Och så tog jag mig en ordentlig dusch med hårinpackning och allt, eftersom min fortfarande inte funkar haha.
Sedan lämnade vi Backa för pizza och bowling. Hur trevligt som helst verkligen!
Resten av gänget (som bestod av nästan alla mottagningens 23-30åringar) skulle sedan dra vidare ut på stan men jag fick snällt bege mig hemåt till min högst ofärdiga packning haha. Men jag är väldigt glad över att jag beslutade mig för att följa med på AW:n trots att jag behövde packa och skulle upp megatidigt på lördagen. Det var det värt helt enkelt!

Resultatmässigt (för vi är ju trots allt tävlingsinriktade fysios, även på skoj) så hade jag noll förväntningar alls efter flera år utan bowling och var därför både chockad och meganöjd över att jag vann första serien på 129 poäng. Sedan kom Anna och Kristofer som monster med alla stikes och spärrar, och kom som mest upp i 168 på en serie tror jag! Respekt!

Tänk att det bara är två veckor kvar på praktiken, med dessa och alla andra härliga "kollegor"...

Jag och Kristin fortsätter trivas som tusan på vår praktikplats! Tänk att det imorgon har gått halva tiden...

Igår var en extra rolig dag!
Jag, Sara och Kristoffer "gav oss ut på äventyr" i jakt på thaimat till lunchen, vilket gick sisådär och vi kom tillbaka med maten när det var 20 min kvar av lunchen, men det var i alla fall oerhört gott haha. Där får vi se till att äta igen någon/ett par gånger de kommande veckorna!

På eftermiddagen var vi några stycken som inte tyckte vi hann åka hem innan kvällens aktivitet, så när alla var klara med sina patienter vid fem flyttade alla in från sina kontor till lunchrummet för att jobba det sista därifrån. Okej, det kanske inte blev det allra mest effektiva journalskrivandet, men trevligt var det.

Kvällens stora aktivitet var sedan beachvolley mot Mölnlycke Rehab! Kristoffer hade ordnat ihop det med en kompis som jobbar där och hela mottagningen hade nu taggat detta den senaste veckan. Som de tävlingsskallar vi fysios (och AT) är, så blev det såklart en hel del hets om hur mycket prestige som stod på spel, men när det kom till kritan så var det såklart mest bara väldigt roligt!

Vi ägnade förresten en hel lunch åt att komma på namn till våra lottade lag, så inget lag skulle anses bättre än det andra haha.

Jag kanske inte var den i laget som bidrog med allra mest poäng, but still!

Andra veckan på praktiken har varit väldigt självständig, vilket är kul och häftigt!
I övrigt har jag försökt ta det lugnt rätt många vardagskvällar, för det kände jag att jag behövde efter ett par fullspäckade veckor. Helgen var oerhört fullspäckad från och med lördag morgon, så jag fick ta en fixarkväll på fredagen- vilket kanske inte låter så kul, men ibland får man ta den smällen för att det ska gå ihop.

Helgen skrivs det mer om sedan, men det har blivit många timmar cheer och tjejerna (som varit lite väl flamsiga på sista tiden) har skärpt till sig och kört superbra! Det värmer mitt coach-hjärta något enormt!

Lite försenat men jaja...

Första praktikveckan var toppen!
Typ nyp-mig-i-armen eller *peppar peppar* toppen!
Det är lite nervöst (okej, ibland mer än bara lite) att ta emot patienter som kan ha precis vilka problem, åldrar och bakgrunder som helst, men när man väl är i behandlingsrummet så ordnar det alltid till sig på något sätt och känns något för svårt är det bara att bolla med handledaren.
Huvudorsaken till att det känns så bra är för att alla på mottagningen (7 fysioterapeuter, 2 arbetsterapeuter, en rehabassistent och några admin) från dag ett varit oerhört välkomnande och tillmötesgående!
Vi kom in i gänget efter typ första dagen och kände oss snabbt nästan "för bekväma" på kliniken.
Typ *peppar peppar*-känsla på den också för det nästan känts "för bra". Sen är det såklart skönt att ha en annan klasskamrat på plats som är i samma sits, och extra bra att denna klasskamrat är just Kristin!
Och så är nästan alla andra fysioterapeuter väldigt unga (många är 25-30) och har inte jobbat så länge, så de kan sätta sig in i vår sits.

Ja, det går helt enkelt ypperligt bra, även om det är väldigt utmanade och man får de där kvällen-innan eller kvarten-innan-nerverna inför patienter/kroppsdelar/skador som verkar extra luriga.

Ja, det har hänt mycket de senaste dagarna- både positivt och negativt.
Positivt: första praktikdagarna.
Negativt: Gissa en gång? U-S-A...
Men båda är inlägg som inte görs rättvisa om jag skulle skriva dem med den gnagande insikten om att mitt alarm ringer om sex timmar...
Så vi börjar med de senaste dagarnas fullbokade fritid, som blev en följd av att jag i förra veckans examinationsstress sköt upp allt jag kunde tills nu haha.

Måndag:
Klassisk "Monstermåndag" som där jag gick upp klockan sex, gick hemifrån sju, och kom hem igen efter nio på kvällen. Full fart från praktiken iväg till Berghalla och pyrre-koreografiträning för pluttisarna. Det saknades några stycken så jag fick hoppa in och bygga en massa- kuuuuul!
Senare på kvällen skulle jag och Kristin egentligen firat Klasdkakans dag, men det var nog bäst för oss båda att hon bangade haha. Många nya intryck såhär första praktikdagen och veckan hade bara börjat!

Tisdag:
Hälsade på Marta som äntligen lämnat Uppsala för Göteborg!
Mamma kommer knappt vilja läsa detta, men det var min första tripp till omtalade Biskopsgården och jag tog mig helskinnad därifrån haha.
Vi tände ljus, drack ett par koppar te, åt lite Toblerone som hon vunnit på Liseberg och snackade såklart en himla massa om allt möjligt. Ser verkligen fram emot att kunna umgås mer med henne nu!

Onsdag:
Sushi-dejt med fina Ida. Också någon jag träffar för lite, trots att hon bara bor ett par kilometer bort, men det ska vi försöka ändra på. Det blir ju tyvärr lätt så att man fastnar i sitt eget uppbokade schema. Supertrevlig onsdagslyx i alla fall!

Torsdag:
Också känd som "Supertorsdag" pga dansklass gånger två. Kände när jag vaknade i zombiemode i morse att jag inte skulle palla, men likt alla andra liknande torsdagar ångrade jag inte mig en sekund på plats! Ny kul koreo på jazzen (även om jag verkligen ville fortsätta mer på Sia's Unstoppable) och min gamla ärkefiende Utåtvridningen gick lite bättre på nästa klass när det skulle snurras, snurras och snurras.

Bonus:
Mitt kylskåp före och efter jag tog mig tid att handla. Det prioriterade jag nämligen inte förra veckan och mitt kylskåp började kännas nästan pinsamt typiskt en student hehe.