Dessa tidiga morgonar börjar redan sätta sina spår- lilla jag är redan påväg att somna och såhär tidigt har jag inte lagt mig sedan jag var typ 10, haha.

Jag hade väl ett mini down-moment innan.
Det känns så konstigt att förra veckan vid den här tiden festade vi dagarna långa och hade the time of out lives, och nu är man nästan redan inne i en rutin.
Men så slog det mig att jag verkligen inte har någon anledning att klaga!
1. Man kan inte ha kul precis hela tiden, that's life
2. Jag har massor kul som väntar om bara ett par dagar- vad sägs om Simsoak Summercamp och West Coast House Festival?

Idag är det förresten exakt två år sedan jag skadade handen. Nästan exakt tidsmässigt också...
Jag kan tänka mig att flera av er som läser inte kände mig då/läste min blogg då och kanske inte vet vad som hände, så om ni vill veta kan ni kika in här, och scrolla ner till den 12e.
Det "komiska" är att när folk ser mitt ärr för första gången nu så reagerar de på hur stort och synligt det är, men det egentligen så syns det knappt jämfört med hur det såg ut för två år sedan.
Bilden är från akuten samma natt och även när handen var sydd och fixad så kan jag lova att det ett bra tag syntes bra mycket mer än idag.



PUSS