Nu när det snart är två år sedan jag skadade handen (12 juni 2010) tog jag en titt tillbaka i bloggarkivet.
Det återväckte en del minnen och jag är så tacksam att jag klarade mig så bra som jag gjorde!
Något som jag faktiskt hade glömt bort, och som skrämmer mig än idag, var bulan som jag fick i pannan trots att handen var mellan pannan och glaset!
Om smällen var så hård att ge en bula trots handen, då vill jag inte veta vad som hade hänt om handen inte hade kommit mellan...
Den sommaren blev det mycket "tänk om" kan jag lova...




PUSS