Dagen efter tävling

"Cheerbake" (cheerbakis) är ett uttryck jag verkligen känner igen mig i idag.

En tävling innebär en heldag bland glitterspray och folk som doftar brun-utan-sol. Omklädningsrum och ippvärmningsutrymmen fyllda till bredden nervösa, förväntansfulla och taggade cheerleaders. 

Efter att ha kämpat sig igenom blod, svett och tårar i flera månader så har man nu en enda chans inför domarna och publiken. 

Oavsett resultat så är en sådan dag utmattande såväl fysiskt som psykiskt.

Vi var helt amazing! Vi satte vårt program bättre än någonsin förr och bjöd på en show som verkligen vann publikens hjärtan. Trots detta blev valören på medaljerna kring våra halsar silver. 

Även om vi såklart bär med oss en stor stolthet över vår prestation och väldigt många lovord så svider det att vi inte belönades med ett guld.

Idag ömmar musklerna och huvudet är helt slut efter alla känslor igår, såväl positiva som negativa,

Hade det inte varit för mina danskids så hade jag troligen spenderat hela dagen i soffan. Det är i och för sig så jag har spenderat resten av dagen. Ibland behövs det.

PUSS

Var glada och njut av silvret även om Ni var värda guldet. Livet är ibland inte helt rättvisst. Viktigast är ju att Ni själva gjorde Ert bästa och var nöjda efter uppvisningen. Nu har Ni nya utmaningar framför Er. Kul och spännande, eller hur? Kram.