Onsdag kväll spelade killarna match mot UC Irvine. Temat för kvällen var militär-någonting så alla hade kamuflerade tröjor och allihopa sändes på sport-tvkanalen ESPN. Dock förlorade vårt lag, men det var en himla massa folk och vi körde roliga stunt så det var ändå en kul kväll.

Tisdagen gick mycket bra så nu saknar jag bara en klass innan jag kan luta mig tillbaka och bete mig som en vanlig elev! 

De klasserna jag lyckats knipa en plats på hittills har två roliga fördelar:

1. Alla är inom huvudområdet Health Scienes

2. Jag har sällskap från cheerleadingen i varje klass- Jayme i en av klasserna och Jolie i de andra två

Skolan börjar inte förrän den 25e så fram tills dess är det enda på mitt schema cheerträning några kvällar i veckan plus basketmatcher. Detta har under dagarna inneburit mycket seg dötid som främst spenderats ensam i lägenheten framför film eller serie. Jag känner inte jättemånga i LA och de jag väl känner är inte här just nu så även om detta hade varit perfekt tid att utforska platser så har jag inte känt för att göra det ensam. Många i cheerleadingen har bott här hela sina liv så dels har de inte lust att göra "turistgrejer" och dels så är många upptagna med jobb, familj, pojkvän osv. Tiden hade kunnat spenderats på ett bättre och mer produktivt sätt, men jag kanske helt enkelt behövde få känna mig ensam denna veckan och fundera på saker och ting...

I torsdags trotsade jag min jetlag (som inte varit alls lika illa som när jag kom hem från Florida!) och åkte till Göteborg eftersom jag så gärna ville träffa GCO-folket. 

En av mina mini-favvisar från Cougars förra året följde med mig till Bobcats och Wildcats träningar så vi kunde träffas. Saknat den bruden, som var som en lillasyster förra säsongen. Bobcats och Wildcats var megagrymma som vanligt och det var kul att träffa alla igen! Samtidigt sved det lite grann att se Wildcats träna, eftersom de gör svårare saker än vi gör hittills på CSUN. Men jag hoppas verkligen jag löser det med ett aktivt år till så jag förhoppningsvis får avsluta med ett år i Wildcats/Team Sweden!

Efter Berghalla (fortfarande mitt andra eller kanske tredje hem) så åkte jag hem till Josefine och snackade ikapp en himla massa med henne innan jag somnade på hennes soffa.

I nästan ett år har jag lekt med tanken att överraska min gamla klass genom att bara gå och sätta mig i klassrummet och låtsas som ingenting. Den roliga planen gick dock i stöpet när jag såg deras schema- seminarium i massa smågrupper och sedan självständigt arbete. Attans också! Jag åkte dit ändå och har lyckats springa på en hel del saknade klasskompisar i alla fall. 

Efter de var klara med sina seminarium så åkte jag, Malin, Viktoria och Josefine hem till Malin där vi lagade varma mackor, snackade en hel del och avslutade med att baka en kladdkaka med saffran och vit choklad.

Det var mycket trevligt men min agenda var fullspäckad så jag fick snällt bege mig strax efter klockan tre.

Nästa anhalt var Kristin i Johanneberg. Saknade bostadsområde och saknade vän! 

Det blev dusch, fix, lämna av packning och så begav vi oss till Saras lägenhet för tacos med hennes och Fredrik. Tacokvällar har skyhög mysfaktor! Efter maten var det docka dags för arbete, men i slutändan var det mest Kristin som fixade pannkakstårtan medan vi andra hejade på, haha. Vi blev joinade av Kristins pojkvän Martin och begav oss mot Majorna och födelsedagsbarnet. 

När jag skriver nu så känns det som jag mest åkt kors och tvärs över Göteborg det här dygnet...

Oscar fyllde milstolpen 25 år och det firades med klasskompisar, andra kompisar från skolan och kompisar från hans hemstad. Det var en hel del folk i lägenheten men det funkade finfint att mingla runt både med saknade vänner och nya bekantskaper. Det slutade aldrig med någon utgång, utan vi stannade kvar i lägenheten hela kvällen- vilket är minst lika bra enligt mig! 

Efter att ha tagit sovmorgon och hängt en del hos Kristin under lördagsförmiddagen så var det dags att säga hej då till Göteborg för den här gången. Jag har fortfarande mer folk där uppe som jag vill träffa, så vi får se om det blir en tripp efter nyår också.

Den första outleten jag fick syn på var också huvudanledningen till att jag åkte dit- Nike. Oj vad man ville köpa ungefär allt i hela butiken... Men jag försökte tänka ekonomiskt och fyndade i billiga sportBHs och skor, medan shorts och leggings var dyrare och fick vänta. 

Mål nummer två var att köpa nya Converse eftersom mina hederliga vita är galet utslitna, men tyvärr föll de billiga modellerna mig inte i smaken och de klassiska snygga färgerna var nästan normalpris. Målet med outlets är ju ändå att fynda, så jag avvaktar där också. 

I övrigt strosade jag runt och kollade in lite olika affärer men köpte inget mer. Tog en lunch på Panera (vårt standardställe för lunch i Florida) och förundrades varför detta var första gången jag åt på Panera sedan jag kom till Los Angeles. Troligen bekvämlighet och avstånd... Mycket gott var det i alla fall! 

På vägen hem stannade jag till snabbt på Northridge Mall för att köpa en julklapp och sedan åå Chili's där det var ett avskedsevent för skolans internationella studenter. Dock var ingen annan svensk där och det kändes smått onödigt att försöka lära känna folk som ändå ska åka hem i dagarna, så jag begav mig snart hemåt igen. 

På kvällen åkte jag, Lei, La'Dena, Kaylin och JP till Monica, som bor kvar hemma hos sin mamma cirka en kvart bort. Att för ovanlighetens skull ha ett helt hus till förfogande (ett väldigt fint och mysigt hus) gav möjligheterna till en snäppet större fest, och efter att folk bjudit in folk som bjudit in folk var vi runt 35 pers. Utöver det vanliga med musik, snackande och dricka så var beerpong kvällen mest populära aktivitet. Beerpong med röda plastmuggar på en hemmafest- japp, väldigt amerikanskt. Jag var dock inte ensam icke-amerikan på plats, för min lagkamrat Shai hade tagit med sig sin tyska klasskompis Sven, som jag snackade en del med. Det är kul att jämföra Sverige, Tyskland och USA, samt vår syn på amerikanare haha. Tyvärr tillhör han dock de som åker hem nu efter denna terminen. 

När de flesta andra hade stuckit vid halv fyra försökte Monica uppmana oss till ett dopp i poolen. De flesta av oss sa blankt nej när vi tog vårt första steg utomhus och även Monica själv backade till slut ur. Det gjorde dock inte JP, som själv tog ett nakenskutt ner i poolen och fångades på film av flera lagkamrater. Det var ju faktiskt väldigt komiskt med alla skrik över hur kallt det var. 

De andra åkte vidare till någon annan men jag kände att klockan fem fick räcka för min del, framför allt när jag skulle upp 9.30. Det var hur som helst en mycket lyckad fest hemma hos Monica och jag känner att det har börjat bildas ett "gäng" från cheerleadingen som umgås privat, vilket är jättekul!

Och så har det varit cheer 6 av de senaste 8 dagarna.

• Träningarna med stunt och gympa går framåt, men vi började säsongen förhållandevist sent så vi får jobba på!

Jag och La'Dena åkte till Matrix gymnastikkomplex i lördags på "Open Gym", som innebär fri träning, och kostar 8 dollar per gång.

• I fredags "jobbade" jag, Chrissy, Taylor, Lei, Jayme och JP på ett utomhusevent. Efter ett par timmar utomhus i 11 grader i våra korta dräkter tog det timmar under täcket innan jag hade fått upp normal temperatur igen, Brr! 

• Killarna förlorade tyvärr ganska stort mot Pepperdine i lördags.

• Bilder från gårdagens fotografering kommer! Vi hade tur med strålande sol och 25 grader- sommarvärmen är tillbaka! 

 

Inför mitt slutprojekt i fotografi var den ursprunliga planen att samla en stuntgrupp och använda samma 4 personer, i samma kläder med 10 olika backgrunder av vacker natur. Jag spanade in utsiktsplatser, någon park, strand osv, men fick inse att det skulle ta timmar att åka mellan alla platser och det skulle vara svårt att sälja till mina modeller.

Det hade varit planerat sedan länge att hela laget skulle spendera denna söndag i Malibu för lagfotografier inför att vi ska försöka skaffa sponsorer till vårens tävlingar (hoppas, hoppas, hoppas på Nationals i Florida!). Perfekt tänkte jag- vi kommer redan vara på plats i vackra Malibu, vara stylade och det är dagen innan min deadline. Så jag frågade runt och fick ihop en tjej på varje stuntposition till att ställa upp på 10 extra strandfoton.

 

Så kom lördag kväll.

1. Två av mina fyra modeller hade hoppat av laget

2. De andra två var sjuka

3. Klockan 23.00 fick vi beskedet att vi skjuter upp Malibu pga alla inte fått dräkter ännu och istället fotar det som behövs på campus området.

Oj oj, vad jag var på dåligt humör igår kväll... Besviken över att planen jag lagt mycket tid och energi på gått i stöpet och förtvivlad över vad jag skulle kunna komma på för nytt koncept på ett par timmar. Hade vi vetat tidigare att Malibu inte skulle bli av hade jag liksom kunnat försöka få med mig några stycken till Malibu eller någon annan av LA's alla fina stränder tidigare i veckan. Det fanns ju inte en chans att folk friviliigt skulle åka till Malibu, 4 mil bort, endast för mina 10 foton- framför allt inte dagen innan Finals Week.

 

Folk både hemifrån och här peppade mig med att mitt slutprojekt nog allt skulle bli lyckat ändå och innerst inne visste jag det också, men just i den stunden behövde jag få uttrycka min besvikelse och förtvivlan.

Jag lyckades få tre personer ur min egna stuntgrupp- Chrissy, Cori och Faith- samt Chelsey att ta min plats. Vissa foton var specifikt planerade för stranden så vi fick tänka om lite grann, men huvudsakligen blev det samma foton fast med Oviatt Library som bakgrund. Inte så pjåkigt det heller! Man tar det nästan för givet när man går förbi varje dag.

 

Här är mitt slutprojekt i fotokursen. Jag valde att kalla det Stunt Group- The Ultimate Group Dynamic, för det är ju faktiskt det en byggrupp är.

Det kanske är självisk att säga, men en del av mig hade velat trycka på en pausknapp för min omgivning i Sverige så jag hade kunnat fortsätta när jag kom hem utan att missa något. 

För visst tänker jag på att jag missar det sista året på fysioterapeutprogrammet med min kära klass och att många av mina klasskompisar kommer lämna Göteborg när jag återvänder dit.

Eller de äventyr jag hade kunnat uppleva denna säsongen om jag varit kvar i GCO. 

Min lillebrors studentår.

"Enkla" men guld värda stunder med familj och vänner. 

Men det är såklart en del av livet och jag har väntat länge på denna upplevelse. Många år funderade jag på när tajmingen skulle vara bäst för att passa mitt liv hemma, men till slut fanns risken att denna resa aldrig skulle bli av ifall jag alltid skulle skjuta upp det. 

Tydligen är det något av en tradition att Radisson Hotel anordnar Thanksgiving Classics Tournament för tjejernas basket. Vi gästades av lag från Georgia, BYO och Penn State. Självklart var vi på plats och hejade på våra ladies, även om halva laget var borta. Det var ju trots allt högtidshelg.

Även i övrigt spenderades helgen mycket med cheerfolk.

Efter vårt misslyckade försök till mitt-i-natten-shopping var tanken att vi skulle gett det ett nytt försök vid nio, men jag var helt utslagen och Lei vaknade inte förrän 12 så det misslyckades massivt haha. Lika bra för plånboken...

Efter fredagens match åkte jag, Lei, Kaelyn, Monica och Kassandra till In-N-Out för att köpa med oss burgare. Kvällen resulterade i att en del folk kom över till Lei och hade en chill hemmafest med drickspel och en hel del twerkande. Japp, twerkande är väldigt poppis här.

Vid fem-tiden trängdes många personer under filtar i soffan, så jag ansåg att det passade mig bättre att gå hem och sova i min egen säng. 

Även lördagskvällen slutade med lite lagkamrater och annat folk hos Lei. Festande, musik, snack och ytterligare twerkande. Innan året här är slut gissar jag att de kommer försöka lära mig. 

Värt att notera är att jag släppte på tyglarna lite och umgicks hela helgen med lagkamrater trots att jag har ett antal deadlines på gång. Duktigt? 

Våra basketkillar besegrade Vanguard med 72-52 och tränaren bjöd hemmapubliken på pizza. Whoop! 

Dock börjar inte den "riktiga" säsongen än, utan fram tills jul är det träningsmatcher som gäller.

I torsdags mötte killarna Cal State LA och efter en ruskigt jämn match där de först låg under med 10 poäng med 10 min kvar, sedan ledde med en ynka poäng med mindre än en minut kvar, så vann de slutligen med 54-50.

Kvällen därpå gästades tjejerna av Master's College och åkte dessvärre rejält på stryk. 

Vad innebar dessa matcher för mig som college-cheerleader då? 

Ja, förutom att jag fick hänga en massa hos idrottsläkarna pga mitt blodiga knä, hehe...

Om ni har sett mycket på amerikansk tv så kan ni kanske tänka er hur matchupplägget såg ut.

Vi gjorde en tunnel som entré för lagmedlemmarna när de presenterades, alla stod vända mot amerikanska flaggan med höger hand över bröstkorgen när nationalsången spelades innan matchstart och på tv-skärmar visades inspelade filmer från hemmalaget. Skolans maskot, Matty the Matador, var överallt och kastade ofta ut gratisprylar till de i publiken som skrek mest.

Vi cheerleaders stod utmed kortsidan av planen där det blev ramsor och stunt. Dock utan pompoms, eftersom de inte kommit ännu. 

I timeout sprang vi ut på planen och körde en koreografi och stunt, och när det var dags gör halvtid formade vi åter igen en tunnel för basketspelarna att ta sig ut igenom. 

Vi är ganska många i laget, så vi ordinarie fick köra varsin halvlek. Det fanns inte dräkter till alla (jag fick en, men 2 storlekar för liten haha) så vissa blev tvungna att joina reserverna på läktaren i väntan på att fler dräkter ska komma.

Stylingmässigt är vår coach ganska strikt med hur vi ska se ut, men jag tycker det är ganska kul att ha smink, läppstift och lösögonfransar för en gångs skull. I fredags fick vi dessutom klassiska vattentatueringar av skolans maskot att ha på kinden och det om någon kändes typiskt amerikanskt!

Det var en rolig första baskethelg och mitt oturligt tajmade knä hindrade mig inte alltför mycket. Efter matchen i fredags åkte jag, Chrissy, Jayme, JP och Nohely till Chili's för att äta och umgås. Maten var jättegod, portionerna enorma och sällskapet väldigt trevligt. Alla andra är veteraner och det blev en hel del snack som kanske inte alla newbies får höra, men de sa att min "newbie-bubbla" blivit rejält spräckt nu, haha.

Sedan gick laget även på volleybolltjejernas match mot Hawaii på lördagskvällen bara för att heja från publiken, så det blev en cheerintensiv vecka där vi träffades sex dagar i rad!

Såret var inte djupt eller behövde sys, men eftersom det hade blödigt igenom tre omgångar bandage kände jag att det var bäst att kolla upp det. 

Undrar hur ofta läkarna får höra "din nästa (22-åriga) patient hade trillat...

Idrottsläkaren som fixade det ena gången innan basketmatchen igår sa förvånat "So you cheerleaders do difficult jumps, tumble and toss people in the air, but you can't walk properly?!".

Ja, man känner sig ju lagom klantig! Hoppas bara jag inte får något stort fult ärr... Det räcker liksom att jag haltar pga bandaget och inte kan börja knät ordentligt! 

8 sidor, ett par rader + försättsblad, innehållsförteckning och referenslista.

Klockan är cirkus halv tolv och jag sitter i vårt mörka kök eftersom jag inte orkat pallra mig till duschen ännu. Är det någon mer där ute som har svårt att hitta "orken" att duscha efter ett tufft träningspass? Jag brukar fastna vid mobilen ett tag och inte orka röra mig.

Onsdag innebar tumbling, yay! Dock tycker min kropp snarare ney...

Den tycker att vid 22 år räcker det, varav 6 med gymnastik och 2,5 med cheerleading, medan mitt sinne fortfarande är supertaggat på en massa tumbling och att lära sig nya coola saker! Svår balans där...

Framför allt när Lei kör typ den högsta rondat flickis salto jag sett och sedan avslutar träningen med en perfekt skruv- då blir jag så inspirerad och vill bara kötta! 

Annars så sitter jag här och filosoferar lite över hur orättvist livet kan vara ibland och hur de flesta av oss gnäller över småsaker. Tyvärr tänker man ju oftast inte på det förrän någon är med om något riktigt hemskt. Så alla borde försöka uppskatta det man har lite mer, så länge man själv plus sina nära och kära får vara friska och må bra.

Jag antar att jag borde avsluta med de orden och faktiskt pallra mig till duschen. Sovmorgon imon? Oh yes! 

Ingen har väl missat att oktober är Breast Cancer Awareness Month och precis som i Sverige så finns det här i USA hur mycket produkter som helst att köpa till förmån för forskningen. Till viss del kanske det börjat gå lite väl mycket åt detaljhandel, men bara denna viktiga fråga uppmärksammas och får pengar. Dessutom gillar jag många av produkterna, som de på bilden ovan.

Jag vet inte om det var min tröja som gjorde det (probably not, haha) men jag och min stuntgrupp hade en grymt bra träning ikväll! Wihoo på det! 

Det är ett stort kick-off event inför basketsäsongen och väldigt amerikanskt.

För er som liksom mig är trogna One Tree Hill-fans kan tänka er typ deras Midnight Madness.

Tv-skärmar, glowsticks, tävlingar, mat, gratisprylar, uppträdanden och såklart presentation av årets laguppställningar.

Det hela inleddes dessutom med att skolans acapellagrupp framförde nationalsången medan alla i hallen stod vända mot amerikanska flaggan med höger hand över hjärtat.

Vårt uppträdande bestod av en dans, två pyramider, några som körde gympa (på trägolv- AJ!), få publiken att skrika CSUN mot varandra och slutligen en till dans. Alltihopa till musiken av skolans orkester. Och risken med att uppträda till live-musik är ju att det inte låter likadant som skivan man övat till och så blir det fel- vilket hände i sista dansen... Surt, eftersom allt innan dess gått så bra och vi verkligen kunde dansen, men förmodligen är det glömt om en vecka eller två.

Det är väldigt mysigt med hela stämningen av såna här event. Taggandet inför, hår&smink (jag, Gladys och Solene gick till Emely och fixade oss i hennes dorm), stämningen på plats och att hitta på någonting efteråt. Vi var cirka 15 stycken som vrålhungriga stack till In&Out och åt hamburgare vid halv elva. Därefter skulle de andra vidare på fest och erbjöd mig sovplats om jag ville stanna (tackar) men jag var supertrött så det kändes som ett klokt beslut att köra tillbaka till Marina Del Rey.

Hmm. Jodå, mycket pluggande (eller i alla fall försök till att komma på vad man ska skriva i sina uppsatser) har det väl ändå blivit.

Sen måste man ju såklart få välbehövda pauser! 

Igår kväll (lördag) hade vi roommates bjudit över Elin och Rebecca för poolhäng. Vi köpte två Fiestapack  på DelTaco, vilket innebar två tacos och två burritos vardera för typ 3 dollar. Win! 

Det är faktiskt väldigt mysigt att sitta nere vid poolen och äta! 

Efter att ha suttit där ett bra tag och snackat så rörde vi oss vidare typ tjugo meter till jacuzzin, hihi. Den föremånen utnyttjar vi tyvärr på tok för lite!

Idag (söndag) ringde klockan tidigt för att jag skulle pallra mig iväg på det obligatoriska eventet Sports Clubs 101. Där samlades alla nykomlingar och frivilliga Returners från skolans 30 idrottslag för en dag av info om sportsmanship, att representera skolan, tids- och stresshantering, kost, träningsupplägg, vilka tillgångar vi har (bland annat Athletic Trainers som typ är sjukgymnast/idrottsläkare/PT) med mera. Och så en del tävlingar och mat, haha. 

Vi valde faktiskt att skippa den avslutande leken och pizzan. Istället åkte jag, Leiana, Chrissy, Ariea och Suzzie till Northridge Mall där vi hade en supermysig sushilunch och lite strosande i gallerian.

Det var ju väldigt trevligt att hänga med mina kära teammates i några timmar, men jag kan inte låta bli att känna lite ångest över att det var tid som jag egentligen hade behövt plugga.

När jag åkte hit hade jag inställningen att "jag är främst här för upplevelsen och erfarenheterna, så bara jag minst är godkänd så får betygen kvitta", men ni som känner mig hade nog kunnat gissa hur bra den inställningen håller. Framför allt eftersom jag i nuläget ligger på A i alla mina kurser- då känner jag ju att jag verkligen vill leva upp till det! 

Har ni sett detta fantastiska klippet? Wow!

 

 

Hailee Steinfield gör en otrolig cover på låten: