Såhär i Halloweentider så har Facebook påmint mig om några riktiga guldklimpar á 2011 och 2013.

Och så skyller jag på examinationerna, men i onsdags var jag visst aningen virrig hehe.

Och så måste jag ju undra lite kring denna kommentaren - prank av en kompis eller är det någon av er där ute som faktiskt stör sig på att jag hade vita strumpor på Fysikens danskväll?!

Nu sitter jag på tåget hem till Falkenberg, för första gången på 4 veckor. Känns lite konstigt!

Hur som helst är jag nästan löjligt nöjd med dagen!
Min och Malins föreläsning flöt på väldigt smidigt och naturligt, vilket vi fick en massa härlig feedback för av både elever och lärare. Läraren sa till och med att hon "skulle kunna sälja oss och tjäna pengar", vilket definitivt måste klassas som bra omdöme haha!
Såhär i efterhand är det ju såklart lätt att vara efterklok och undra varför man oroade sig från första början och inte förlitade sig till sin egen förmåga...
Detsamma gällde det praktiska. Jag är ju hur van som helst att leda olika grupper, men ändå oroade jag mig över "struntsaker" som ifall jag skulle säga rätt sak i rätt läge och ifall jag skulle pricka in den ungefärliga tiden på 20 minuter bra. Det är ju såklart inte de viktigaste faktorerna och det gick ju finfint!

Man växer ett par centimeter av att få en massa positiv feedback av sina klasskompisar- framför allt eftersom de själva var så himla duktiga allihopa!
Vår grupp på 9 pers plus läraren/examinatorn Anna har haft två riktiga toppendagar som inte alls varit jobbiga (förutom de obligatoriska examinationsnerverna som nog är omöjliga att komma bort helt ifrån), utan vi har haft en väldigt trygg stämning, pratat mycket och vågat vara väldigt ärliga. Tyvärr gällde inte detta i alla grupper, så jag är väldigt glad över att vi hade flyt med inledningen!
Eftermiddagen avslutades för min del med personlig feedback från läraren och jag fick höra såna underbara saker som jag verkligen ska göra mitt yttersta för att ta in ordentligt och bära med mig!
Vi på fysio-programmet har ofta snackat om hur glada och tacksamma vi är över att ha återkommande lärare som anstränger sig för att lära känna oss som personer och verkligen bryr sig om oss! Det är inte supervanligt i skolan och definitivt inte på universitetsnivå, så hatten av för dem!

PS. Jag har också lärt känna många i min nya klass bättre under denna kursen och jag gillar dem verkligen jätteskarpt! Såpass mycket att jag tycker det är synd att jag inte får mer tid med dem.
Vilken tur har inte jag som fått känna så om båda mina klasser?!

"Examinationsveckan" är i full gång. Fem moment, som var och ett inte är så stort eller maffigt, men totalt blir det ju såklart en hel del och så har man en tendens att lägga på en del nerver så fort man vet att man ska bedömas.

Patientfallsseminariumet i måndags gick tipptopp (vår klass var "helt ärligt bäst någonsin på det" enligt vår lärare!), igår var det förberedelsedag och idag har vi hållit stressföreläsningar för termin 1, praktisk avslappningslektion för termin 1 och börjat examineras i att leda varandra (i våra smågrupper på 9 pers) i praktiska kroppskännedomsövningar. Jag och Malin har dock vår föreläsning om Stressorer imorgon och jag ska instruera Dropsy Massage sist av alla, så idag har jag endast instruerat ettorna i 10 min och annars varit deltagare för mina duktiga klasskompisar samt gett en massa feedback. Det är imon det verkligen gäller för min del!
Sen åker jag till Falkenberg efter dansen på torsdag kväll och skriver den avslutande reflektionsuppgiften på distans.

Och vet ni? På måndag börjar sedan 6 veckors praktik i primärvården- mer självständig än någonsin tidigare!

Min start på veckan har varit... frustrerande!
Har haft väldigt lite tid i skolan vilket inneburit en massa tid att fixa med ärenden, men dessa ärenden har inte gått min väg. Inte . Ett . Enda !
Så samtidigt som jag känner mig medveten om hur betydelselösa dessa problem är och känner tacksamhet över att ingenting är värre så är det bannemig väldigt frustrerande ändå, haha.

Som tur är så kan ju saker i alla fall vända. I måndags när jag kom till skolan för seminarium så riktigt kände jag mitt fysiska stresspåslag sedan förmiddagen (ironiskt nog precis sånt vi läst om i denna kursen!) och valde att avvakta ett tag innan jag erbjöd mig att ta mig diskussion, men det blev ett bra seminarium resten av dagen fortsatte i positiv anda. Unnade mig lite Espresso House och senare fick jag boxat ut lite frustration på Body Combat och skakat loss på Sh'Bam. Så himla skönt!
Och som avslutning unnande jag mig en köpesmoothie, för varför inte? Såna här extremveckor är jag helt för att använda belöningar haha.

Tisdagen gick förresten lite i samma spår, det vill säga att examinationsförberedelserna i skolan flöt på bra men ärendena gick åt skogen... Försöker någon högre kraft testa mitt tålamod? Haha.
Men man kan välja att se på det såhär: hellre att ärendena skiter sig än skolan!

Det blev ungefär en sån där numera halvt klassisk "fixarsöndag".
Gick upp halv nio för att tvätta, fixade några matlådor, bäddade rent osv.

Vid ett begav jag mig till Kristin för fyra timmars intensivt plugg inför morgondagens seminarium. Mot slutet var vi så trötta i huvudet och bara halkade in på en massa andra flumsaker, men med en sista ansträngning lyckades vi i alla fall bli klara med alla sex patientfall.
Dessutom i perfekt lagom tid för att sticka till Fysiken och köra ett 30 min Core-pass följt av 30 min Fys. Kort men intensivt- skönt för huvudet!

Efter att ha kommit i säng mellan ett och två så blev det lite tufft med en lång lördag, men den var riktigt toppen!

Först ut var såklart cheerpluttisarna, som såhär sista träningen innan höstlovet hade tema Halloween.
Två tjejer var bortresta så då fick jag och Palmen hoppa in och kasta lite i programmet. Det är så kul att lyfta och kasta pluttisarna, för de är ju så himla lätta och tycker vi kastar så himla högt, även om vi egentligen håller tillbaka mycket haha.

Kvällen hade varit inbokad och efterlängtad sedan drygt någon månad!
Det var nämligen dags för spelkväll med mitt hederliga gamla gäng, som dessutom utökats en del under det året jag varit borta.
Våra omgångar av Helt Hysteriskt och Twister kan ha varit det roligaste jag upplevt i spelväg- jäklar asså!
Just Twister hade det dessutom hetsats kring i chattgruppen i flera veckor, så där hade spänningen byggts upp! Även om jag inte vannn varje omgång så fick jag i alla fall äntligen visa vad jag gick för i detta spel som passar mig mycket bra, haha.Väldigt synd att Lars charader av Carolina Gynning inte hann fångas på film!

Vid detta laget vet många av oss att mina torsdagar består av av skola och danspass gånger två. Har vi heldag i skolan till fyra så blir det rätt stressigt och intensivt, men ändå underbart- som det ska vara när man brinner för det man gör!

Förmiddagen innehöll vår sista praktiska lektion med Anna och Maria (snyft) så nu blir det inte fler vettiga diskussioner medan man ligger på en matta på golvet. Eftermiddagen ägnades åt grupparbeten och för att vara en rätt stor grupp på nio pers så fungerade det förvånandsvärt bra! Grupparbeten tenderar ju att vara lite knepiga och i en så högpresterande klass där alla generellt tidigare varit vana vid att vara den som bossar så kan det skava en del när flera anser att det ska vara deras sätt som gäller.

Efter skolan skyndade jag hem för att byta om och byta packning, och sedan var det bara att bege sig mot Dansforum.
Jag hade fått plötsligt ont i knät någon dag tidigare och var lite osäker på om jag borde dansa, men förra veckan hade varit en sådan endorfinrush så jag kände att jag verkligen ville åka dit och i alla fall testa.

En sjukt härlig grej hände på dansen!
Jag hade hållit tillbaka en del på grund av knät och när vi började öva vår nya koreografi till räkningar så kände jag mig verkligen inte så taggad på den. MEN sen när vi körde första gången till musik (Unstoppable med Sia) så blev det som en helt annan dans, med så mycket power och flow som man ville ta ut till fullo i varje steg! Häftigt hur samma steg kan kännas så annorlunda beroende på musikval!

Mindre positivt var dock åksjukekänslan som envist klamrade sig kvar i kroppen och huvudet i någon timme efter att teknikklassen med snurrfokus var slut. Jag har ju lite problem med åksjukekänsla (inga kräkningar eller så men själva känslan) typ på flyg och nöjesparker, och samma känsla kom då alltid efter att det blivit lite för många och för snabba snurrar där det till slut blev svårt att hålla tekniken.
Men jag avslutade kvällen med att äta soppan framför en film, så det var ingen fara med mig.

Denna vecka har börjat väldigt bra tycker jag! Älskar kursen vi läser och är nästan lite sorgsen över att den snart är slut och är den sista av sitt slag...
Samtidigt börjar jag tagga praktik och är faktiskt inte supernervös, *peppar peppar*.
Vi hade handledarträff i måndags eftermiddag och det var supertrevligt att träffa och diskutera olika saker med både mina egna och andras handledare! Jag och Kristin ska ha två rätt unga tjejer som handledare (oklart vem som får vem officiellt) och de verkar oerhört vettiga!

Övrig skoltid har mest ägnats åt praktiska moment i min favoritsal 3130- ni vet den där vi sitter/ligger på mattor och kuddar? Haha.
Vi har haft fyra patienter som kommit till skolan (bland annat traumapatienter) och jäklar vad det berör! Idag grät både patienten samt flera av eleverna och man kände efteråt hur mycket man tog till sig av hennes berättelse och erfarenheter! Definitivt en patient vi alla lär minnas och som kommer motivera oss i vårt kommande yrke.

Annars då?
Måndag var ju lång dag i skolan så jag fick stressa iväg till pluttisarna som skulle få mer av sitt program, men knappt hann få något nytt för de var för stökiga... Älskar verkligen laget men typ 5 personer ställde verkligen till det för alla och gjorde att vi lämnade träningen ganska frustrerade. Vi ska klura vidare på hur man bäst får dem att återfå fokus på ett schysst och pedagogiskt sätt!

Tisdagen började inte förrän 13.00 för min del så tog en skön långprommis på förmiddagen där jag njöt massor av alla vackra färger på löven. Bästa tiden nu, för snart har löven vissnat och fallit av.

Avslutningsvis kan dessa två snaps få förklara hur min fritid ser ut just nu.

Det har varit ganska mycket bara köra på den sista tiden och träning 1,5 vecka utan paus, så idag efter heldag i skolan när jag tog en vanlig powernap så vaknade jag en timme senare än tänkt eftersom jag tydligen stängt av alarmet. Först störde jag mig på det men sen accepterade jag insikten att det kanske var precis det min ömma och trötta kropp behövde, så jag såg nya avsnittet av Grey's Anatomy med Ben & Jerry som sällskap haha!
Det kändes lite konstigt att slappa till det så (plus med glass) en onsdag, men inför danstorsdag kändes det som det skulle ge mig bäst förutsättningar att vara fräsch imorgon och inte behöva kriga mig igenom det.

Skolmässigt så fortsätter kursen vara väldigt intressant. Mycket att lära sig som sig själv och sina egna åsikter, så man är medveten om det när man möter diverse olika patienter sedan. Intressant är också att kursen är nästan likadan som en vi hade i termin två, men nu när vi blivit något år visare och framför allt efter två praktikperioder med riktiga patienter så ser man på vissa återkommande saker annorlunda!
Dagens ämnen var mångkultur och mindfulness- två föreläsningar/diskussioner som nog de flesta skulle ha haft nytta av!

Måndagar är min riktigt långa dag, men har man ingen tid att pausa och känna efter så flyter det på fint!
Heldag i skolan 8.30-16.15 var inte så tufft när dagens ämnen var Tillämpad Avspänning i teori och praktik samt färdighetsträning med en massa liggande, sittande och stående övningar.
Dessutom fick vi listan över handledare till våra C-uppsatser (examensarbeten på en halv termin heltid) och en av våra två handledare var just den vi önskat så vi är mycket nöjda!

Sedan bar det av i full fart till Bergsjön för att träna pluttisarna. Eller ja, vet inte om jag kan kalla dem pluttisar länge till... Den sista 8-åringen fyllde idag 9.
Mina kattungar (låter det bättre? haha) kämpar på och utvecklas som tusan hela tiden, men de är inne i en lite trotsig och flamsig period. Förmodligen är vi tränare inte längre skrämmande och nya som i början, så de vågar ta ut svängarna mer.

Dagen avslutades med en tripp till gymmet och lite småfix i lägenheten. Klockan närmar sig midnatt men det gör inte så mycket för imorgon går jag faktiskt endast 13-14.30. Japp, jag är minst lika chockad som ni!

Jag är egentligen inte så mycket för överanvändandet av mainstreamord så som FriYAY, men idag är det ändå nära att jag använder det ordet.

Efter att ha förlorat mot snoozandet varje dag förra veckan så kändes det härligt att avsluta denna skolvecka med stabila 4-1, haha.
Skolan kunde nog knappt bli bättre: en fredag 8.30-12 med den allra roligaste gästföreläsaren vi mindes från termin 2!

Vid halv sex styrde jag mig ner mot Korsvägen och tog nog för första gången spårvagn 8 mot Härlanda- där Johanna hyr en härlig etta med toppenutsikt.
Vi promenerade till Skatås, sprang 5 km-slingan i det nyfallna mörkret (min första löptur på lääänge) och promenerade sedan tillbaka och in på ICA. Jag och Johanna har uppenbarligen olika uppfattning om vad som är nära avstånd för hon sa att ICA låg så nära Skatås- när det var 3,5 km. Vi fick i alla fall handlat mat till slut och åt vid halv tio så det gick ingen nöd på oss, men vi hade hunnit jobba upp både kyla och hunger.
Maten blev förträffligt god (taggad på matlådan jag fick med mig) och vi fortsatte kvällen med te, godis, ananas och klassiska How to Lose a Guy in Ten Days. Addera en hel del snack på det och så hade vi en oerhört mysig fredagskväll!

Jag kom hem vid kvart över ett och ska nu försöka somna så fort som möjligt- vill ju vara pigg imorgon med pluttisarna!

Veronika tycker jag ska blogga en massa så hon har något att läsa, men hur kul är det ibland att blogga om sin rutinfyllda vardag?
Även om jag faktiskt gillar rutiner så känns det kanske inte jätteparty att skriva igen om hur jag varit i skolan, tränat Kittycats och avslutat på gymmet. Mina klassiska måndagar från 8-22 liksom.

Men skolan var intressant såhär första dagen om psykisk ohälsa. Eller ja, jag tycker ju typ alltid skolan är intressant (lyllos mig) men när man inte ska ha någon stor tenta eller examination så kan man låta sig slappna av på ett annat sätt och bearbeta materialet för personlig utveckling, inte sakinlärning. Softare approach såklart men också intressantare diskussioner i många fall.

Kattungarna då? De jobbar på oerhört duktigt (trots en del obligatoriskt flams) och utvecklas sååå mycket. Mitt coachhjärta blir varmt av stolthet typ varje träning! Idag bad några grupper om att få testa stuntsekvensen de ska tävla med, och satte den direkt! Icke-cheerfolk fattar kanske inte förra meningen men kort och gott älskar jag att jobba med de "små" kidsen.

Ja, man måste ju älska våra lärare haha. Och tummen upp för att sista timmen innebar målande och olika färger för att få en tydligare bild av stress fysiologiska effekter på kroppen- study method me like!

= låna böckerna i mitt namn, reservera samma böcker i mammas namn och sedan ta bort reservationen dagarna innan återlämning för att låna om i mitt namn. Hade någon annan ställt sig i kö efter mamma hade hon fått behålla reservationerna och låna böckerna åt mig. Ibland lyckas man använda systemet till sin fördel hihi.

Lite lagom mängd böcker för 4 veckor? Jag lär inte läsa ens hälften, men man vet aldrig vad från litteraturlistan som kan komma att behövas så när möjligheten finns så är det lika bra att ha dem till hands.

Oj oj vad lätt man fastnar då...

Jag har tidigare överlag haft rätt bra nerver, men inför examinationsveckan i termin 4 (muntlig redovisning, salstenta och praktisk examination) hade jag rekorddålig uppladdning av en förklarlig anledning- RM/SM i cheer fredag-söndag helgen innan denna softa vecka och dessutom två missade veckor i början av kursen pga Worlds i Florida. Jag klarade mig ju fint ändå men var i princip ett nervvrak innan dess.

Kruxet är att mina dåliga nerver verkar ha stannat kvar, trots att jag inte varit borta något nu och vet att jag har förberett mig bra, hehe..
Sista salstentan för några veckor sedan var inte så illa och när jag och Kristin slutade öva praktiskt igår eftermiddag så kändes det finemang, men idag asså- fyyyyy...
Sen är det klart att när man fått examinationstid 15-16 så är det betydligt fler timmar att hinna bygga upp nerver jämfört med om man i princip bara hunnit vakna och äta frukost innan det är dags att köra.

Trots någon liten miss så tyckte lärarna jag klarade mig "fint utan några problem", så de tyckte det var konstigt när jag typ började ursäkta mig och förklara att jag egentligen kunde typ allt annat haha. Eftersom vi var sist hade man hört från andra att lärarna var tuffare än någonsin och underkände folk ( = får göra om examinationen nästa vecka, så absolut inte jordens undergång) för osäkerhet eller enstaka fel, så det var därför jag trodde att min upplevda halvmiss kunde räcka. Well well, är glad att de godkände mig ändå så jag slipper brottas med dessa nerver igen hehe.
Praktisk examination är faktiskt mycket tuffare än en tenta för på tentan kan du klottra ner lite stödord på svåra frågor och gå tillbaka dit sen, men här kan man bli så ställd om det låser sig och man är face to face med läraren som upprepar frågan och undrar om man är helt säker.

Tänk att detta var sista . praktiska . examinationen !
Det är många "sista" nu!

Denna söndagen behövdes det verkligen en riktig fixardag. Tvätta, bädda rent, laga mat, betala räkningar, färdigställa protokoll, göra ny hälsoshot (som är såpass bra att den ärats en plats i min receptbok) och plocka undan en massa. På något sätt tycktes dock nya saker hela tiden tillkomma på listan så den blev aldrig kortare haha. Pluggandet blev visst inte av idag heller, så det får maxas de kommande dagarna inför fredag. Sista praktiska examinationen väntar!
Whoah....

Nu har vi påbörjat vår sista stora fysioterapikurs (scaaary) och denna veckan har varit väldigt intressant och lärorik, men också så att huvudet nästan svämmat över.
Tänk då mina stackars klasskamrater som dessutom pluggade hela helgen och hade psykiatritenta i måndags... Hehe.

Vi har helt awesome lärare och hänger på i KTC-salarna (Kliniskt Tränings Centrum) - and I'm loving it!
Man lär sig så mycket spännande saker både om sin egen kropp och kroppar i allmänhet i praktiska kurser och det är ju detta som verkligen är ämnesspecifikt för vår utbildning.
Sen är ju jag gymnastikapa så det passar mig perfekt att anteckna ur en stretchposition på en matta på golvet (fast min nya klass har inte vant sig vid mig ännu så får mycket "Det ser ut som du ska gå av!"-kommentarer) och varva lyssnande med upp och testa.

Dag 3 och 4 hade vi andra lärare som ställde fram stolar till alla men jag och Kristin var för bekväma av oss så vi använde brits och matta ändå, haha.

Såhär kan fysioterapiplugg se ut- någon som lyckas tyda? Detta var undersöknings- och behandlingsalternativ för en viss sorts vanlig ryggproblematik.

För någon vecka sedan fick jag veta att jag skulle bli ledig tisdag till tisdag på grund av att jag och min nya klass läst lite annorlunda. Denna veckan läser de Psykiatri, som jag läste i termin 3. "Underbart för dig!" säger folk, men dessvärre har de läst en vecka Team, som jag måste ta igen på något sätt innan jag går ut i vår... Smidigast hade såklart varit att göra det nu men det gick inte att lösa med lärare osv.

Hur som helst så är ju en ledig vecka någon heeeelt unikt för oss på FT-programmet på Sahlgrenska, så min spontana känsla var direkt att det måste utnyttjas till fullo!
Jag har i månader tänkt att får jag en chans vill jag till London och kolla musikaler i höst, så det var det som först kom på tal och var dessutom megagullig! Tyvärr kunde ingen annan åka med när det gällde vardagar och så kort framförhållning, och efter lite övervägande kändes det inte superkul att åka dit helt själv. Håller alla tummar och tår att det ändå ska kunna bli av innan 28e januari!
Alternativ nr 2 var att hälsa på Eve i Åre, men jag kunde bara vara iväg måndag kväll-fredag dag och det kändes inte värt det att lägga halva tiden på femtio olika tåg, som dessutom kostar mer än dubbelt jämfört med London...

Såååå... Istället för London eller Åre så blev det *trumvirvel* Falkenberg!
Och inte för att slappa, utan för att ta tag i den stora låda block/papper/fakturor/tidningar som jag bara öste ihop när jag flyttade hem från Gbg förra gången och aldrig tog tag i innan USA, hehe.
Jag kände att jag behöver repetera en del Fysioterapi inför höstens förfjupningskurser eftersom jag varit borta från det så länge, och då är det lika bra att bara ta tag i kaoset en gång för alla!

Så det blir definitivt inte den roligaste möjliga lediga veckan, men det är nödvändigt ont och förhoppningsvis gör det att jag slipper känna ångest inför fördjupningskursen som börjar nästa vecka.

Grundplanen var inte att börja med detta när jag kom hem efter tio på kvällen, men så blir det när man dricker latte på tåget en timme tidigare hehe. Tur att jag "har" dubbla sovrum hemma nu (vilket Eve inte älskar) för annars hade det ju aldrig funkat att lämna sängen som ett skrivbord.

Jag älskar Göteborg på många sätt men morgonpromenad är fortfarande härligare utmed Doktorspromenaden hemma.

Först uppdelat efter varje kurs...

... och sedan efter termin- phew!
Längre kan jag dock inte komma utan pärmar och register, så det blir en spontanare inom Gekås imon.

Detta har ju inte varit den kursen jag brinner mest för direkt, så min inställning har hela tiden varit "Kriga dig igenom det och sen är det över" haha. Många fasar inför denna redan i termin 1. Inte för den är överdrivet svårt, men för att det är svårt att hitta någon motivation till den.

Sedan kursen startade för tre veckor sedan har jag tänkt att jag bannemig ska fira när den är slut! Nu ser det dock ut att bli en ensam fredag innan en fullspäckad lördag, men jag unnar mig små mini-firanden ändå. Direkt efter tentan gick jag ner till centrum för detta:

Åh herre vad god denna var!

Jag har ju faddrat varje nollning sedan jag själv nollades och tycker det är toppen!
Man lär känna de nya på skolan, väljer vilka aktiviteter man tycker är roligast att vara med på och umgås med nya och gamla vänner bland nollningskommitéen och de andra faddrarna.

Jag såg mycket fram emot att det skulle bli nollning igen, men denna gången ville det sig bara inte så bra med mitt schema...
Första nollningsveckan var innan skolstart och min enda lediga vecka på hela sommaren så jag valde att spendera den i Falkenberg. Sedan krockade de allra roligaste aktiviteterna med Kittycats träningar på måndagar eller var sådana faddrar inte är med på. Dessutom har vår första kurs varit tuff, så man var inte motiverad att prioritera de lite mindre roliga aktiviteterna.
Slutresultatet?
Nollningen går mot sitt slut och det blev endast två fjuttiga aktiviteter för min del. Men mellansittningen med IKEA-tema var i alla fall superkul! Enda nackdelen var att det var ett svårt tema utklädnadsmässigt, men med lite flyt fick jag en leverans från just IKEA dagen innan så jag och Kristin gick som en IKEA-låda och många uppskattade den finessen med vår utklädnad att vi satt ihop!
Vi körde en massa kul gyckel, sånger och lambo- allt för att förs vidare traditionerna till nästa generation studenter!

Inte världshistoriens bästa utklädnad, men som sagt tyckte vi det var ett rätt svårt tema.